Veckan: 11 Maj

Lästext

Notisen/artikeln ingår i HT 12/5 1860:|57 1|

1 Veckan: 11 Maj. Sedan d. 2 Maj till i förrgår var en duskig vecka med kyla, blåst, snöslask och, för ombytes skull, hagelskurar. Vextligheten är ännu föga framskriden, men de sednare dagarnas sol börjar ge färg åt gräsmattan. En del af esplanaderna liknar ett af Mustialas experimentalfält. Med tiden blir der väl åter en beteshage för lejonen, men resande vid promotionen torde vara måttligt trakterade af att återfinna en svart trädesåker i medelpunkten af Helsingfors.

2 Frossorna grassera temligen allmänt. I hr Mexmontans apothek erhålles homöopathisk kininlösning för 15 kop.kopek enkel sats. Läkarne småle åt denna blandning, som innehåller en fyrtionde milliondedel koncentrerad kinin och resten rent vatten; apothekarne äro naturligtvis ännu mera otrogne och ha dertill ganska talande skäl, om det är sannt, som säges, att Finland förbrukar kinin för sina modiga 100 000konsekvensändrat/normaliserat rubel om året. Men kanske kunde landet bära den olyckan att hädanefter köpa helsan för något billigare pris, oberäknadt det stora kapital af arbetskraft och menniskolycka, som nu, oaktadt en så enorm depens för kinin, går förloradt i frossor och augustifebrar. Tviflarne må säga hvad de behaga, så är det dock ganska säkert, att denna nya vattenkinin återgifvit helsan åt arbetare och andra, som i månader förgäfves uttömt sin kassa på vanlig kinin och icke haft någon aning om beskaffenheten af det nya läkemedlet, följaktligen ej heller kunnat bli friska af inbillningen. Ofelbart är väl detta medel lika litet som något annat, men också fullkomligt oskadligt.

3 En sällsam tilldragelse har dessa dagar varit allmänt samtalsämne. I måndags om aftonen återvände en yngre här boende tjensteman, lektor C–s, från en bekant och åtskildes på Michaelsgatan från en annan bekant, som dittills följt honom. Lektor C. skulle då gå hem, och för att återvända till sin bostad vid Wladimirsgatan, förmodas han hafva vikit af från Michaelsgatan till Alexandersgatan. På denna vandring försvann han utan spår. När han, oaktadt känd som ordentlig och särdeles punktlig, hvarken om tisdags morgonen anträffades hemma, eller sedan på dagen infann sig vid sina tjensteåligganden, begynte hans uteblifvande förefalla misstänkt, och saken anmäldes hos polisen, hvilken anställt flitiga efterspaningar, men utan att veterligen härtills ha funnit ringaste spår. Ett sjelfmord är icke tänkbart, emedan den försvunne, som var särdeles belåten med lifvet och sin ställning, åtskildes från sin följeslagare nöjd och gladlynt. Då likaså litet någon olyckshändelse kan förmodas ha inträffat på den väg han hade att vandra, lärer man nödgas antaga att han i qvällens mörker vådeligen omkommit.

4 Vi ha sagt, och vi upprepa det, att detta samhälle bär i sina lägre regioner last och brott fördolda mer än man anar. Icke utan en hemsk känsla erinrar man sig, att Renfors’ och Christiansens eländige lönnmördare alltsedan påsken 1857 ännu gå frie och oupptäckte, hvar de må finnas. Den dunkla slöjan öfver Zeipelska mordet är efter så många års förlopp ännu icke aflyftad. Hvarje sådan ohämnad tilldragelse är en hotelse mot samhället och påkallar en reform i säkerhetsanstalterna.

5 Vi ha förgäfves väntat få läsa någon undersökning om det å Stenbergska tomten funna skelettet. Om det är sannt, som berättas, att skelettet varit mycket yngre än den tid, då der varit kyrkogård, samt att den ställning, i hvilken det fanns, alldeles icke öfverensstämde med en ordentligt begrafven persons läge, så har allmänheten någon rätt att vänta tillförlitligare upplysningar, än en obestyrkt gissning. I sådana fall är vanligt att publicera läkares intyg och vittnens berättelser; annars skola ryktena kringlöpa i oändlighet och söka det ena eller andra lösa fotfästet.

6 Men vi öfvergå till gladare ämnen. Promotionen firas samma dag af historisk-filologiska och fysisk-mathematiska fakulteterna. Promotor i den förra blir professor af Brunér, i den sednare professor Moberg. Endast tvenne jubelmagistrar lära återstå från 1810 års promotion, nemligen f. d. expeditionssekreteraren i svensk tjenst Fabritius och f. d. klassinspektorn vid finska kadettkorpsen, verkl. statsrådet Österblad. Gratist blir kandidaten Asp; kransbinderska samt primus och ultimus i båda fakulteterna, såväl för doktorer, som magistrar, äro ännu obestämda. Juris- och medicine licentiater lära ha ingått till kanslersembetet med anhållan att bekomma sina hattar och diplomer utan offentlig promotion.

7 I theatern är stor folkvandring. Schwartz-Dahlgrenska sällskapet är upplöst och, liksom Alexander den stores rike, sönderfallet i fyra. Hr Dahlgren med fru och hr Wiberg öfverreste i thorsdags på morgonen till Stockholm, sedan sällskapets medlemar utbekommit deras aflöningar till dato, jemte respenningar för återfärden till hemlandet; hvarmed de förklarat sig belåtne. Alla de öfriga äro ännu i Helsingfors. Hr och fru Schwartz ge i morgon en soiré i theatern; hr Nowander med fru och några andra af sällskapet ha för afsigt att uppträda i tivolitheatern; hr och fru Martinsson, mad:lle Mag|57 2|nusson och hr Sundström torde komma att ge några soiréer i Borgå.

8 Hr P. Deland skrifver från Norrköping, att han ej kan inträffa i Helsingfors tidigare än den 15 November. Derförinnan har han förhyrt Åbo theater och torde der komma att inöfva sin nya armé, som på fruntimmerssidan lärer erhållit ganska vackra och goda förstärkningar, men karlpersonalen är ännu icke fulltalig. Konjunkturen är för ögonblicket ganska ogynsam för uppsättandet af en theater i Sverige. Hr Stjernström har icke allenast bibehållit nästan alla sina förra sujetter, utan ännu dertill engagerat från Andersson mad:lle Forsman, hr och fru Brandt samt hr Petterson; från P. Deland hrr Hansson och Bäckgren; från Elffors hr och fru Agardh samt från Zetterholm hr och fru Caspér, alla bekanta här. Hr Gille uppsätter ett operettsällskap för svenska landsorterna.

9 Hr Nielitz förväntas hit redan i morgon och lärer börja att spela nästa thorsdag eller fredag. – Om »Europas största märkvärdighet» ha vi ännu ej hunnit taga notis.

10 Amatörspektaklerna begynte i går med öfverfullt hus och mycket lifvad publik. De spelande sjelfva anse sig, för hr Nielitz’ brådskande ankomst, icke hunnit inöfva styckena såsom de önskat, men hvad der ännu brister i den ganska glada ensemblen torde man söka rätta de följande gångerna. Man ämnar gifva samma stycken om i måndag och tisdag. »Riita-asia» (Tvistefrågan, processen) är en munter historia om två grannar och dödsfiender som processa om ett träsk. »Friarn från landet» är alltigenom af god komisk halt. »En söndag på Amager» anstår genom sina folkscener och sina täcka melodier.

 

 

    Kommentar

    Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

    Faksimil