Herr Backmans Lyceum

Lästext

Notisen/artikeln ingår i HT 20/6 1846:|48 1|

Herr Backmans Lyceum.

1 Sistlidne Lördag, den 13 dennes, anställdes offentlig års-examen med eleverne i härvarande privata Lyceum. Inrättningen, som under flere högt aktade mäns ledning fortvarat i femton år, och derunder mer och mindre talrikt blifvit besökt, (sednast af sextionio elever, fördelade på sex klasser), har, isynnerhet under de sista åren af dess tillvaro och särdeles vid språkundervisningen, sökt göra nyare åsigter och methoder gällande. Det är derföre vi med nöje begagna ett benäget beviljadt tillstånd och i korthet meddela innehållet af den redogörelse, inrättningens nuvarande föreståndare, Lektorn Mag. Backman vid examen uppläste, öfver de förändringar i undervisningsmethoden, som under sednaste läroår i inrättningen blifvit vidtagne.

2 En af hufvudorsakerna till den ringa kärlek och framgång, hvar med i vårt land studium af Mathematiken bedrifves, oaktadt anlag derför obestridligen finnas, har Hr Backman trott sig finna i ett alltför länge fortsatt uteslutande studium af Geometrin. »Så förträffliga än Euklides' Elementa vid den första undervisningen äro att utveckla åskådningsförmågan, så vänjer sig gossen dock, genom ett flere år igenom fortsatt studium af desamma, att betrakta storheter endast såsom varande i rymden, och blir småningom allt mera oförmögen att uppfatta de abstrakta – analytiska. Huru nödvändigt det åter för en mathematiker är, att kunna behandla det algebraiska språket såsom sitt modersmål, inser hvar och en.» Med afseende härå har den förändring blifvit vidtagen, att i lägsta klassen de första principerna i Geometrin meddelats efter Euklides, och derjemte läran om talen samt deras enklare kombinationer. I de tvenne derpå följande klasserne har deremot Arithmetiken, samt i de tre högsta Algebran|48 2| uteslutande blifvit drifven. Ett säkert stöd för sin förhoppning, att methoden skall bära önsklig frukt, anser sig Hr B. finna deri, att densamma följes i Frankrike, hvarest de mathematiska studierna onekligen äro långt drifna.

3 Vid undervisningen i språken har med Fransyskan och Tyskan, äfvensom till en del med Latinet och Ryskan, den method blifvit följd, som redan flere år i inrättningen begagnats. Principen för denna är, »att vid all språkundervisning örat är det organ, som företrädesvis måste tagas i anspråk. Till följe deraf har hvarje läxa, sedan den blifvit öfversatt och med grammatikalisk analys genomgången, till följande lektion blifvit af eleverne memorerad, så att de kunnat på det främmande språket mundtligen återgifva alla i läran förekommande fraser, äfven med omställning och förändring af desamma.» Skälet för methodens införande är »den tidsutdrägt inhemtandet af ett språk förorsakar, ifall, såsom hittills skett, ögat användes såsom förnämsta organet, äfvensom den svårighet praktiska användningen af den mödosamt förvärfvade kunskapen förorsakar, då man vid hvarje sammanställning af ord måste rappellera regeln, mången gång tillochmed bokstäfverna. Methoden har under sednaste termin på ett ganska tillfredsställande sätt visat sin ändamålsenlighet.»

4 Vid vårens början infördes i högsta klassen undervisning i Botanik. Härutinnan hafva eleverne hunnit såvida, att de under sommaren kunna sysselsätta sig med examinering och insamling af växter. För detta studium anslogos tvenne, af Tyska språket förut upptagna timmar; hvaremot undervisningen i detta språk då sammanslogs med den i Fransyskan, sålunda, att Fransyskan öfversattes till Tyska. – Vid samma tid vidtogs, äfven i högsta klassen, den förändring att två timmar i veckan blefvo använda för mundtlig öfversättning från Tyska till Ryska. »Att ändamålsenligheten af denna method äfven utom vårt land blifvit insedd, bevisas deraf, att den i hufvudsaken är densamma som den Rudthardska språkundervisningsmethoden, hvilken för det närvarande väcker så mycket uppseende i Tyskland

5 Den praktiska språkklassen, som för tre år sedan af Hr B. inrättades, har numera blifvit utvidgad till tvenne. De sednaste årens erfarenhet, att samma mål, som vid språkklassens inrättning af Hr B. åsyftades, i en tillfredsställande grad kan vinnas, äfven utan att de klassiska språken dervid uteslutas, äfvensom öfvertygelsen om Latinska språkets oumbärlighet vid ett grundligt studium af de nyare språken, har föranledt Hr B. till beslutet, att framdeles till de lägre klasserna icke emottaga någon, som icke tillika vill begagna sig af undervisningen i Latinet.

6 Vid examens slut skedde vanlig klassuppflyttning, hvarvid eleverne i sjette eller högsta klassen öfverfördes till en sjunde, som med höstterminens ingång träder i verksamhet, och derifrån dimission till Universitetet nästa sommar kommer att äga rum.

 

 

    Kommentar

    Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

    Faksimil