Nya Theaterhuset i Helsingfors

Lästext

Notisen/artikeln ingår i HT 15/2 1854:|13 2|

Nya Theaterhuset i Helsingfors.

1 Ännu flera theaterfrågor?

2 Vi bedja om våra läsares tålamod för nedanstående rader, som ha en anledning deri, att det blifvande nya theaterhuset i dag är föremål för en öfverläggning. Det tör också vara i sin ordning att betrakta, de små skådeplatserna, innan de stora ådraga sig allas uppmärksamhet.

3 Man kan säga att ögonblicket är föga gynnsamt, för stora nybyggnader. Man kan säga att vigtigare intressen kräfva sin omtanke. Och man hade rätt, om det gällde ett sällskapsnöje eller en lokal angelägenhet för Helsingfors. Men nu gäller det ett kraftigt bildningsmedel för hela landet. Theaterns framtid i Finland beror af theaterns framtid i Helsingfors.

4 Att stenmurar ej ensamt förslå, derom är nog sagdt tillförene. Men att hedra konsten, det är att väcka henne till lif; att förakta henne, det är att döda henne. Sedan Petersburgs theatrar blifvit med så kejserlig frikostighet omhuldade, har Ryssland frambragt en Karatigin och en Samoiloff.

5 Vi vilja icke upprepa de kända klagomålen öfver gamla theaterhuset i Helsingfors.*)I Hfors Tidn. 1829 – således två år efter dess öppnande – kallas theaterhuset i Hfors »nog litet».konsekvensändrat/normaliserat Sedermera blef det dock något utvidgadt. Låtom oss medgifva, att det för sin tid uppfyllt måttliga fordringar, så när som på beqvämlighet, värme och trygghet för eld. Kanske skall man en dag, på den toma plats der det stått, med saknad erinra sig mången vacker, mången glad stund inom dess väggar. Men likaså säkert är att det icke numera, åtminstone ej i en nära framtid, motsvarar sin plats i Finlands hufvudstad.

6 Härom äro de flesta ense; och det är både hedrande och för saken betydelsefullt, att flera aktieägare i gamla theaterhuset intresserat sig för det nya. Tre frågor återstå emellertid att besvara för vännerne af denna nya theaterbyggnad: när? huru? hvarmed?

7 När? Några önska se företaget uppskjutet till bättre tider? Men om det är möjligt i dag, så uppskjutom ej till i morgon. Hvar tid har sin omsorg. Veckor och månader gjorde intet till saken, om ej framtiden vore så oviss och menniskors minne så kort.

8 Huru? Så skönt och så godt, som någonsin tillgångar medgifva. Dessa murar af sten, en prydnad för en af de friaste skönaste platser i Helsingfors, äro bestämda för sekler. En långt aflägsen tid, nu lefvande slägtens barnabarnsbarn, uppvuxna under andra tider med större anspråk än våra, skola samlas der, för att njuta af det bästa den fosterländska konsten kan erbjuda. De skola icke säga: våra fäder ha tänkt på sig sjelfva blott. De skola säga: våra fäder ha tänkt på sitt land, på konsten och på oss. Då skall det nu lefvande slägtet ha rest sig ett ärofullt minne i sten.

9 Hvarmed? Med penningar – det är lätt och kort sagdt, säger man. Rätt så. Men det är också för litet sagdt. När det gäller ett verk för århundraden, hvad uträttar en arm, en hand och en börs,|13 3| om ej bakom den armen, den handen och den börsen ett hjerta klappar för det stora och sköna i lifvet? Chimärer i penningefrågor! Ja väl. Det är dessa chimärer som utfört det stora i verlden – äfven stora theaterhus.

10 Men låtom oss erkänna att beräkning och klokhet måste hafva sin rätt vid sidan af upphöjda tankesätt, allenast beräkning och klokhet äro långsynta nog, att söka sin vinning i tidens längd. Således, må vi också lemna ur sigte den största och reelaste vinningen, nemligen landets och bildningens, så torde äfven den rent ekonomiska bli åtminstone sådan, att den ej alldeles afskräcker från företaget.

11 Enligt Hr Chiewitz’ ritningar, inrymmer det nya huset 936 åskådare i en elegant salong med tre logerader och ger i brutto inkomst för fullt hus omkring 400 rub. s:r.*)Bästa platserna äro beräknade att kosta 70 kopek, de sämsta 19 kopek. Det har vidare, – jemte en rymlig och prydlig scen,**)Kostnadsförslaget upptager 6 à 7 000konsekvensändrat/normaliserat rub. s:r ensamt för machineri och dekorationer. beqväma trappor och fyra utgångar, – tre restaurationslokaler, hvaraf en står i förbindelse med kök, fem boningsrum och en rymlig salong, egentligen bestämd för musikrepetitioner, men äfven disponibel för andra tillfällen och så beskaffad, att den genom en lös vägg kan utvidgas. Huset kommer att vända sin halfrunda vestra hufvudfaçade mot Henriksgatan, medan östra façaden med musiksalen och den förnämsta restaurationen utgör slutpunkten för de långa, vackra och sommartid så talrikt besökta esplanader, som ifrån salutorget sträcka sig vesterut och nu afbrytas af gamla theaterhuset. Belägenheten är derföre lyckligt, och äfven ekonomiskt vald – icke blott derföre att platsen kostnadsfritt upplåtes, utan äfven med afseende å restaurationernas vinning oberoende af spektaklerna. Åtminstone sommartid är här en betydlig trafik att förvänta.

12 Nuvarande theaterhus inbringar för hvarje spektakel 12 rubel silfver, utom restaurationsafgifter,***)Härifrån afgår ved. och i medeltal beräknas omkring 100 spektakler årligen. Räknar man nu för det nya huset lika många spektakler och 15 rubel för hvarje, fås efter låg beräkning en brutto-reveny af 1 500konsekvensändrat/normaliserat rub. Och när nuvarande trånga restaurationer, om vi ej misstage oss, afkastat 7 rubel för qvällen (700 per år) utan hvarken kök eller boningsrum, är det visst icke öfverdrifvet att för de permanenta restaurationerna i nya huset beräkna 1500 rub., summa 3 000konsekvensändrat/normaliserat rubel silfver per år.

13 Härtill synas andra extra inkomster, såsom konserter och maskrader i öfverbyggd salong, utan svårighet kunna tilläggas; men då vid kalkyler af denna art man gör klokast uti att beräkna det lägsta och säkraste, så antages den gifna brutto-inkomsten endast till nämnde 3 000konsekvensändrat/normaliserat rub., eller 5 procent på husets föreslagna kostnad 60 000konsekvensändrat/normaliserat rubel.

14 Härifrån afgå husets underhåll, ved och diverse mindre utgifter. Det kan således förutses, att netto behållningen endast utfaller med 3 procent på kapitalet. Härvid äro dock ytterligare tvenne omständigheter att anmärka: den ena: husets brandförsäkring, den andra: inlösen af gamla theaterhuset. Med dessa afkortningar, stadnar man vid det sannolika resultat, att de i det nya huset nedlagda kapitaler afkasta alldeles ingen ränta i början af företaget.

15 Detta resultat synes afskräckande, men det är bättre att genast vara beredd derpå, än att möjligen sedan finna sig sviken i sina förhoppningar. Dessutom återstå ännu några omständigheter, som förtjena att tagas i betraktande.

16 De första åren, medan det nya huset får vidkännas brandförsäkring och inlösen af det gamla, bör deremot underhållskostnaden vara ringa. Medan det nya bygges, spelas i det gamla. Skulle likväl det gamla genast vid nya bolagets bildande inlösas för måttligt pris – ty det gamla har att riskera allt vid en konkurrens, och dess fleste ägare torde ingå i nya bolaget – så drar det nya bolaget ett par års reveny deraf, och när ingen tomtlösen kommer i fråga och det nedrifna gamla dels försäljes, dels i någon mån kan komma det nya till nytta, bör förlusten ej blifva synnerligt kännbar. Förutsatt likväl, att inga ytterligare kostsama förändringar vidtagas med gamla theaterhuset.

17 En betänklig erfarenhet är det, att i samma mån som en theatersalong inrymmer flera åskådare, i samma mån blir det svårare för ett theatersällskap att ofta spela och spela samma stycke många gånger. Orsaken är den, att toma eller glesa hus nedstämma både aktörer och åskådare, men fylld salong upplifvar alla; ju mera ondt om biljetter, dess större efterfrågan. Man kunde derföre befara, att 936 platser i stället för 650 skulle medföra endast två spektakler i veckan, i stället för tre. Men denna farhåga är här ogrundad. Tillökningen gäller mest tredje raden och de billiga platserna samt åsyftar att intressera en större del af lägre borgerskapet m. fl. för theatern – en utvidgning af dess publik, som är både nyttig och välberäknad.

18 Helsingfors folkmängd, och på samma gång dess theaterpublik, är ständigt i stigande. Ännu för 10 till 15 år sedan var det omöjligt att, såsom nu skett, gifva samma stycke 7, 8 à 9 gånger inom få veckor. Man kan utan öfverdrift antaga, att stadens och theaterns publik om 10 à 20 år härefter ytterligare blifvit en tredjedel större. Läg härtill, att den tyska operan, som nu med möda hållit sig här några veckor om somrarna, finner sin uträkning att i det nya huset, äfven andra tider på året, omvexla med svenska theatern och dervid har att hoppas talrika besök af Sveaborgs ökade publik, så har man en ganska sannolik utsigt, att spektaklernas antal för året skall innan kort stiga till 120, 130 eller deröfver och det nya husets revenyer ökas i samma mån.

19 Dessutom har man färska exempel uppå att stadens nuvarande största lokal, societetshuset, vid flera tillfällen är otillräcklig. Scenen förenad med den öfverbyggda salongen i nya theatern skall bilda den största och praktfullaste lokal Helsingfors ännu ägt, och det är lätt att förutse hvilka betydande revenyer det nya huset häraf kan draga.

20 Om, med allt detta, utsigterna på en ringa afkastning af den nya byggnaden afskräcka från deltagande deri, är det då så otänkbart att kunna hoppas på andra utvägar till bidrag och stöd för ett företag af sådan stor vigt för hela landets bildning och dess hufvudstads försköning? Rundtomkring oss ha stolta byggnader uppstått, der ännu för 20 eller 30 år sedan stodo eländiga kojor eller nakna berg. Rundtomkring oss har en frikostig uppmuntran, än allmän, än enskild, tillfallit storartade gagneliga företag af alla slag. Och Helsingfors skulle icke äga hvad alla hufvudstäder i verlden, små eller stora, ansett för en af deras största prydnader, en af deras vigtigaste föreningspunkter, en theater värdig att uppfylla sin plats såsom den första i landet!

21 Förr eller sednare skall det nya huset stå på sin post; men hvarföre hänskjuta till framtiden ett företag, hvaraf samtiden kan hafva så mycken båtnad och glädje? Den dag skall komma, när hvarje landsman med stolthet betraktar de sköna esplanadernas sköna slutpunkt, och när hvarje triumf, som den inhemska konsten firar deri, skall kasta sin glans tillbaka på dem, som med verk och handling bidragit att här bereda en värdig fristad för den mäktigaste, den mest i lifvet ingripande af alla konstgenrer.

 

 

  1. *)I Hfors Tidn. 1829 – således två år efter dess öppnande – kallas theaterhuset i Hfors »nog litet».konsekvensändrat/normaliserat Sedermera blef det dock något utvidgadt.
  2. *)Bästa platserna äro beräknade att kosta 70 kopek, de sämsta 19 kopek.
  3. **)Kostnadsförslaget upptager 6 à 7 000konsekvensändrat/normaliserat rub. s:r ensamt för machineri och dekorationer.
  4. ***)Härifrån afgår ved.

Kommentar

Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

Faksimil