2 Naturen kring Helsingfors liknar stadsbon: hon gör natten till dag, vakar länge på qvällen och stiger fem upp om morgonen. Andra nejder åtnöja sig med fyra årstider, men Helsingfors har sex, nemligen, utom de fyra, en vår som icke är vår och en höst som icke är höst. Det är tvenne årstider utan namn, utan färg: en yngling med snöhvit hjessa och en gubbe med skägglös haka. Andra nejder räkna hösten från medlet af September till medlet af November; Helsingfors utsträcker sin höst ännu två månader längre. Hvad skall man kalla en December, en Januari utan snö, utan is? Vi äro icke vane att kalla det vinter, när man åker på hjul och seglar fritt med sin slup i öppen sjö. Parisaren skulle måhända känna sig hemmastadd i denna bastard af vinter och höst; men för nordbon är sådant ein Gräuel, en afsky, han längtar efter en ärlig frost. Och kommer ändtligen vintern med trummor och pipor, rimfrostig|10 3| och hårdhandskad med 20 till 30 graders köld, då mottager man honom som en gammal vän med varma servietter: välkommen kamrat – dit den störste af alla byggmästare och bolagsmän, du som på en natt bygger hundramila broar och förvandlar alla Finlands vägar till jernvägar!
3 Ändligen är han här. Ännu för en vecka sedan d. 24 Jan. seglade Erik Translator som ett spöke öfver de öppna svarta stormiga hamnarna i 8 graders köld. Derefter begynte Neptun att frysa och krypa till kojs. Paulus timrade isbryggan, Polykarpus, den mångfruktige, murade hvalfven fasta, och Chrysostomus åkte i kasansk släde med frustande snedspann öfver till Sveaborg. Halkan efter nyåret var både ömklig och löjlig. Gator och torg voro betäckta af glatt is och begagnades af piltarne att åka skridsko uppå. På senatstorget föll en gumma och bröt nacken; en mängd personer skadades mer eller mindre. Året har dessutom börjat så stormigt, att, om det så tilltar, blåser hela den europeiska ordningen bort som en kavaliersparol. Att sådant kommer sig deraf att »planeterna stött ihop», kan hvarje gammal väderspåman upplysa er. Mellan den 1 och 14:de rasade nästan oafbrutna sydliga orkaner öfver oceanerna, Östersjön och Finska viken. Derefter inträdde en lugnare tid, förmodligen i följd af Louis Napoleons konstitution.
4 Af tidningarna ser ni att flera finska fartyg vid slutet af året totalt försvunnit. Ett af dessa var skonerten Hoppet, kapten Fröberg, från Helsingfors. I slutet af November afgick Fröberg från Stockholm hit med styckegods och har sedan ej hörts af. Ett osäkert rykte förmäler om ett vrak, som skall hafva drifvit i land på liflänska kusten; ombord derpå har man funnit en lefvande hund, hvilken på beskrifning liknat Fröbergs. – Ni erinrar er, att man jultiden hit inbogserade kantrade engelska skeppet Paragon, som så länge trotsade alla bärgningsförsök vid »blinda tokan». När fartyget upprätt pumpades läns vid varfvet, fanns deri en död sjöman i sin hytt. Lasten, bestående af talg, kommer att här försäljas för assuradörernes räkning; bergningen hade kostat betydligt.
5 Om vintermarknaden är ej mycket att säga. Tillförseln var föga betydligare än andra dagar; ni vet att här hvarje dag är en ganska ansenlig omsättning. Timmer och plankor ha nedkommit i ovanlig mängd; dock bygges här icke mycket nuförtiden, utom på varfvet. De nya hus man här uppfört af upprätt (vertikalt) stående stock ha, mot förmodan, visat sig vara varma. För öfrigt såg man på marknaden samma bundt-, handsk- och sadelmakare, samma guldsmeder, bokbindare, bleckslagare, gyllmakare, konditorer (och kringlor) som vanligt. Äfven Hr Mellgren hade sitt stånd för idel sigiller. En särskild uppmärksamhet förtjena Hr Laurents svarfverier i ben, horn och träd för deras finhet och elegans. Bland hans nyaste arbeten tillåter jag mig nämna en äppelskalare (ny uppfinning), billiga schackpjeser, nummerlotterier och harmonika af stålskifvor. – För två år sedan afled här den allmänt aktade smedsåldermannen Ramstedt. Sonen, Kaptenlöjtnant C. Ramstedt, har numera öfvertagit och betydligt utvidgat fadrens verkstad samt med den tekniska uppfinningsförmåga, för hvilken Hr C. Ramstedt redan förut vunnit utmärkelse, dels genomfört nya methoder, dels förbättrat äldre. Så omtalas i »Tidskrift för praktisk byggnadskonst» tvenne af Hr R. till Stockholm insända modeller, den ena en sinnrik apparat för potäters tvättning och skrapning, den andra en säkerhets låstapp, hvilka båda här vunnit mycket bifall. Hr R. praktiserar äfven den i Sverige gjorda uppfinningen af s. k. strykugnar, hvarigenom den annars så vedödande strykningen i hvarje hushåll med mycket mindre besvär verkställes medelst annars odugliga spånor till bränsle. Ett härtills obekant sätt att mycket hastigt, billigt och väl hvässa filar hör till samma verkstads förtjenster. I sammanhang härmed bör jag nämna en af Hr Wetzer för Hr Staudingers ansenliga skräddareverkstad tillverkad machin till förfärdigande af öfverklädda hornknappar, hvarigenom med ganska ringa tillsyn fabriceras omkring 1 000konsekvensändrat/normaliserat goda knappar om dagar.
6 Vid Universitetet väntas de nya statuterna. Prof. Arppe annonserar allmänt fattliga föreläsningar i experimentalkemin. Åhörarne blifva sannolikt talrika. Hvem mins icke Prof. Pehr Adolf Bonsdorffs föreläsningar fordomdags? Der hände denne utmärkte kemist små malörer emellanåt: än sprack retorten, än utströmmade syrgasen, än brändes fingrarna; men städse var salen lika fylld, åhörarne lika intresserade. Det är ock ett tacksamt ämne att utspana naturens dolda krafter, att lyssna på hennes innersta verkstad och upplösa hennes oändliga mångfald i några få enkla beståndsdelar. Kemin och fysiken lära förunderliga ring. Det alldagligaste får en betydelse, det underbaraste får en förklaring. Vet ni hvarföre en gryta kokar, hvarföre ett ljus lyser, huru en meteorsten bildar sig i rymderna och hvaraf en jordbäfning uppkommer? Experimentalkemin utgör en sammanhängande kedja af de intressantaste försök med naturkrafterna; de stora fenomener, som danat verlden och än i dag arbeta uti dess innersta, eftergöras här i smått och begripas af hvar man. Man tycker sig se de väldiga elementarandarna bundna af ett bräckligt glas. Först när kemin slutligen kommit till tingens yttersta gräns, till dessa hemlighetsfulla fenomener, dem ingen vågskål mäter och ingen ziffra beräknar, då böjer denna stoftets herrskarinna sitt knä, bortkastar sin vågskål och tillbeder besegrad anden i naturen.
7 Finska Konstföreningen har i början af året utdelat sin första tryckta matrikel. Vigtigare är, att Föreningen detta år vunnit en ovanligt stark tillvext i nästan alla landsorter. Det är ett nytt bevis, att konstsinnet icke dör ut, såsom klenmodiga tidningar det befarat, utan fastmer långsamt, men säkert går fram inom fosterlandet. Jag skall efter årsdagen berätta er några intressanta detaljer härom.
8 Musiken har under månaden stängts inom enskilda salonger. Det synes numera afgjordt, att en härvarande musikus nästa vår reser ut, för att ändtligen hit återföra ett musikaliskt kapell. Hr Pacii opera inöfvas fortfarande, sång och orkester tillsamman. Man vill uppbjuda allt, för att värdigt och vackert uppsätta stycket på scenen i slutet af Mars. Nya dekorationer målas. Kostymerna blifva allesamman nya och historiska. Jemte Mad:lle Falkman, har äfven Mad:lle Thalin godheten deltaga i sångpartierna.
9 Hr Stjernström besöker icke Helsingfors, förrän långt inpå våren. Derom har yttrats två motsatta meningar: en som kallat dröjsmålet ett »straff» för Helsingfors publiks likgiltighet; en annan som alltför bittert hvälft skulden på Hr Stjernström sjelf. Båda meningarna hugga i sten: Helsingfors publik har ingenting att ångra på detta håll och skall visserligen med mycket lugn finna sig i sitt öde; hvilket å andra sidan ej hindrar, att ju Hr Stjernström varit välkommen, om han kommit, helst med de goda stycken han inöfvar i Wiborg. Hela detta års sejour hade sannolikt utfallit bättre, om Hr S., liksom förra året, spelat på hösten i Åbo, under nyåret i Wiborg och på våren här, hvarigenom tillika undvikits kollision med den tyska opera, som önskat inträffa här i slutet på Maj.
10 Hr Rappo gaf här 20 representationer, af hvilka 10 för utsålda eller fulla, 5 för goda och 5 för glesa hus. Sveaborgs publik, som annars sällan besöker theatern, har i början och i slutet af sejouren dertill bidragit. Man skulle tro att Hr R. lemnat Helsingfors med briljant behållning, och likväl är det sannolikt hvad han sjelf uppger, att han på Åbo och Helsingfors förlorat 1100 rubel silfver, gage och vivre sammanräknade. Truppen bestod af 45 à 50 personer, af hvilka omkring 30 bodde i societetshuset, och der lefdes icke falskt. Sträng hushållning var aldrig den godhjertade Tyrolarens starka sida; trots sina stundom enorma inkomster, lärer han föga sparat mer än sin kostsama apparat af kostymer och andra tillbehör*)Hr R. berättar, att vid sin återkomst från Egypten 1847 medförde han ett aktningsvärdt schatull med turkiska guldmynt. 1848 vid revolutionens utbrott var han i Wien, reste så till Pesth, råkade der ut för ungerska kriget och kunde icke spela på 10 månader. Derefter befanns schatullet tomt.
|10 4|
11 Mad:lle Alina Frasa anställde nyligen en slutdans, som var besökt af 5 à 600 personer. Jag nämner detta såsom bevis på Helsingfors publiks fortfarande välvilja för den unga dansösen, som vid detta tillfälle utförde ett par gratiösa solodanser.
12 I finska sjöekipagets kasern skedde dessa dagar en olyckshändelse. Det hvälfda taket af ett bageri instörtade nattetid; två matroser lära dervid ha omkommit och några andra blifvit skadade.
13 Man omtalar nya kyrkans snart förestående invigning vid det tillfälle när landets samtliga biskopar samtidigt inträffa i hufvudstaden.
14 Då jag nämnt dansen, tillåter ni mig nämna en person, hvilken stundom uppträdt som dansör, ehuru nog misslyckad, nemligen den finska nalle. En björnhona med tvenne ungar inköptes nyligen för anatomiska theaterns räkning; den ena af de halfvuxna ungarna bibehölls vid lif, för att fritt få förkofra sina lofvande anlag. Dock unga nalle fann det akademiska lifvet alltför torrt och behagade en vacker natt prakticera sig ut från sitt carcer. Stor blef häpnaden, oaktadt vanan vid dessa skadedjur i mensklig gestalt. Slutligen blef nalle eftertrummad, hvilket injagade skräck hos de otaliga embetsbröder, som vid samma tid kringvandrade med nyårets räkningar. Bland denna mängd var det omöjligt att påfinna den rätta, den akademiska nalle. Denne valedicerade universitetet för alltid och lärer sedan varit synlig i Nurmijärvi.
15 Au revoir.
*)Hr R. berättar, att vid sin återkomst från Egypten 1847 medförde han ett aktningsvärdt schatull med turkiska guldmynt. 1848 vid revolutionens utbrott var han i Wien, reste så till Pesth, råkade der ut för ungerska kriget och kunde icke spela på 10 månader. Derefter befanns schatullet tomt.
Kommentar
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
Leopoldiner-Bref 21.
1852 Jan. 31.
1 Min fröken!
2 Naturen kring Helsingfors liknar stadsbon: hon gör natten till dag, vakar länge på qvällen och stiger fem upp om morgonen. Andra nejder åtnöja sig med fyra årstider, men Helsingfors har sex, nemligen, utom de fyra, en vår som icke är vår och en höst som icke är höst. Det är tvenne årstider utan namn, utan färg: en yngling med snöhvit hjessa och en gubbe med skägglös haka. Andra nejder räkna hösten från medlet af September till medlet af November; Helsingfors utsträcker sin höst ännu två månader längre. Hvad skall man kalla en December, en Januari utan snö, utan is? Vi äro icke vane att kalla det vinter, när man åker på hjul och seglar fritt med sin slup i öppen sjö. Parisaren skulle måhända känna sig hemmastadd i denna bastard af vinter och höst; men för nordbon är sådant ein Gräuel, en afsky, han längtar efter en ärlig frost. Och kommer ändtligen vintern med trummor och pipor, rimfrostig|10 3| och hårdhandskad med 20 till 30 graders köld, då mottager man honom som en gammal vän med varma servietter: välkommen kamrat – dit den störste af alla byggmästare och bolagsmän, du som på en natt bygger hundramila broar och förvandlar alla Finlands vägar till jernvägar!
3 Ändligen är han här. Ännu för en vecka sedan d. 24 Jan. seglade Erik Translator som ett spöke öfver de öppna svarta stormiga hamnarna i 8 graders köld. Derefter begynte Neptun att frysa och krypa till kojs. Paulus timrade isbryggan, Polykarpus, den mångfruktige, murade hvalfven fasta, och Chrysostomus åkte i kasansk släde med frustande snedspann öfver till Sveaborg. Halkan efter nyåret var både ömklig och löjlig. Gator och torg voro betäckta af glatt is och begagnades af piltarne att åka skridsko uppå. På senatstorget föll en gumma och bröt nacken; en mängd personer skadades mer eller mindre. Året har dessutom börjat så stormigt, att, om det så tilltar, blåser hela den europeiska ordningen bort som en kavaliersparol. Att sådant kommer sig deraf att »planeterna stött ihop», kan hvarje gammal väderspåman upplysa er. Mellan den 1 och 14:de rasade nästan oafbrutna sydliga orkaner öfver oceanerna, Östersjön och Finska viken. Derefter inträdde en lugnare tid, förmodligen i följd af Louis Napoleons konstitution.
4 Af tidningarna ser ni att flera finska fartyg vid slutet af året totalt försvunnit. Ett af dessa var skonerten Hoppet, kapten Fröberg, från Helsingfors. I slutet af November afgick Fröberg från Stockholm hit med styckegods och har sedan ej hörts af. Ett osäkert rykte förmäler om ett vrak, som skall hafva drifvit i land på liflänska kusten; ombord derpå har man funnit en lefvande hund, hvilken på beskrifning liknat Fröbergs. – Ni erinrar er, att man jultiden hit inbogserade kantrade engelska skeppet Paragon, som så länge trotsade alla bärgningsförsök vid »blinda tokan». När fartyget upprätt pumpades läns vid varfvet, fanns deri en död sjöman i sin hytt. Lasten, bestående af talg, kommer att här försäljas för assuradörernes räkning; bergningen hade kostat betydligt.
5 Om vintermarknaden är ej mycket att säga. Tillförseln var föga betydligare än andra dagar; ni vet att här hvarje dag är en ganska ansenlig omsättning. Timmer och plankor ha nedkommit i ovanlig mängd; dock bygges här icke mycket nuförtiden, utom på varfvet. De nya hus man här uppfört af upprätt (vertikalt) stående stock ha, mot förmodan, visat sig vara varma. För öfrigt såg man på marknaden samma bundt-, handsk- och sadelmakare, samma guldsmeder, bokbindare, bleckslagare, gyllmakare, konditorer (och kringlor) som vanligt. Äfven Hr Mellgren hade sitt stånd för idel sigiller. En särskild uppmärksamhet förtjena Hr Laurents svarfverier i ben, horn och träd för deras finhet och elegans. Bland hans nyaste arbeten tillåter jag mig nämna en äppelskalare (ny uppfinning), billiga schackpjeser, nummerlotterier och harmonika af stålskifvor. – För två år sedan afled här den allmänt aktade smedsåldermannen Ramstedt. Sonen, Kaptenlöjtnant C. Ramstedt, har numera öfvertagit och betydligt utvidgat fadrens verkstad samt med den tekniska uppfinningsförmåga, för hvilken Hr C. Ramstedt redan förut vunnit utmärkelse, dels genomfört nya methoder, dels förbättrat äldre. Så omtalas i »Tidskrift för praktisk byggnadskonst» tvenne af Hr R. till Stockholm insända modeller, den ena en sinnrik apparat för potäters tvättning och skrapning, den andra en säkerhets låstapp, hvilka båda här vunnit mycket bifall. Hr R. praktiserar äfven den i Sverige gjorda uppfinningen af s. k. strykugnar, hvarigenom den annars så vedödande strykningen i hvarje hushåll med mycket mindre besvär verkställes medelst annars odugliga spånor till bränsle. Ett härtills obekant sätt att mycket hastigt, billigt och väl hvässa filar hör till samma verkstads förtjenster. I sammanhang härmed bör jag nämna en af Hr Wetzer för Hr Staudingers ansenliga skräddareverkstad tillverkad machin till förfärdigande af öfverklädda hornknappar, hvarigenom med ganska ringa tillsyn fabriceras omkring 1 000konsekvensändrat/normaliserat goda knappar om dagar.
6 Vid Universitetet väntas de nya statuterna. Prof. Arppe annonserar allmänt fattliga föreläsningar i experimentalkemin. Åhörarne blifva sannolikt talrika. Hvem mins icke Prof. Pehr Adolf Bonsdorffs föreläsningar fordomdags? Der hände denne utmärkte kemist små malörer emellanåt: än sprack retorten, än utströmmade syrgasen, än brändes fingrarna; men städse var salen lika fylld, åhörarne lika intresserade. Det är ock ett tacksamt ämne att utspana naturens dolda krafter, att lyssna på hennes innersta verkstad och upplösa hennes oändliga mångfald i några få enkla beståndsdelar. Kemin och fysiken lära förunderliga ring. Det alldagligaste får en betydelse, det underbaraste får en förklaring. Vet ni hvarföre en gryta kokar, hvarföre ett ljus lyser, huru en meteorsten bildar sig i rymderna och hvaraf en jordbäfning uppkommer? Experimentalkemin utgör en sammanhängande kedja af de intressantaste försök med naturkrafterna; de stora fenomener, som danat verlden och än i dag arbeta uti dess innersta, eftergöras här i smått och begripas af hvar man. Man tycker sig se de väldiga elementarandarna bundna af ett bräckligt glas. Först när kemin slutligen kommit till tingens yttersta gräns, till dessa hemlighetsfulla fenomener, dem ingen vågskål mäter och ingen ziffra beräknar, då böjer denna stoftets herrskarinna sitt knä, bortkastar sin vågskål och tillbeder besegrad anden i naturen.
7 Finska Konstföreningen har i början af året utdelat sin första tryckta matrikel. Vigtigare är, att Föreningen detta år vunnit en ovanligt stark tillvext i nästan alla landsorter. Det är ett nytt bevis, att konstsinnet icke dör ut, såsom klenmodiga tidningar det befarat, utan fastmer långsamt, men säkert går fram inom fosterlandet. Jag skall efter årsdagen berätta er några intressanta detaljer härom.
8 Musiken har under månaden stängts inom enskilda salonger. Det synes numera afgjordt, att en härvarande musikus nästa vår reser ut, för att ändtligen hit återföra ett musikaliskt kapell. Hr Pacii opera inöfvas fortfarande, sång och orkester tillsamman. Man vill uppbjuda allt, för att värdigt och vackert uppsätta stycket på scenen i slutet af Mars. Nya dekorationer målas. Kostymerna blifva allesamman nya och historiska. Jemte Mad:lle Falkman, har äfven Mad:lle Thalin godheten deltaga i sångpartierna.
9 Hr Stjernström besöker icke Helsingfors, förrän långt inpå våren. Derom har yttrats två motsatta meningar: en som kallat dröjsmålet ett »straff» för Helsingfors publiks likgiltighet; en annan som alltför bittert hvälft skulden på Hr Stjernström sjelf. Båda meningarna hugga i sten: Helsingfors publik har ingenting att ångra på detta håll och skall visserligen med mycket lugn finna sig i sitt öde; hvilket å andra sidan ej hindrar, att ju Hr Stjernström varit välkommen, om han kommit, helst med de goda stycken han inöfvar i Wiborg. Hela detta års sejour hade sannolikt utfallit bättre, om Hr S., liksom förra året, spelat på hösten i Åbo, under nyåret i Wiborg och på våren här, hvarigenom tillika undvikits kollision med den tyska opera, som önskat inträffa här i slutet på Maj.
10 Hr Rappo gaf här 20 representationer, af hvilka 10 för utsålda eller fulla, 5 för goda och 5 för glesa hus. Sveaborgs publik, som annars sällan besöker theatern, har i början och i slutet af sejouren dertill bidragit. Man skulle tro att Hr R. lemnat Helsingfors med briljant behållning, och likväl är det sannolikt hvad han sjelf uppger, att han på Åbo och Helsingfors förlorat 1100 rubel silfver, gage och vivre sammanräknade. Truppen bestod af 45 à 50 personer, af hvilka omkring 30 bodde i societetshuset, och der lefdes icke falskt. Sträng hushållning var aldrig den godhjertade Tyrolarens starka sida; trots sina stundom enorma inkomster, lärer han föga sparat mer än sin kostsama apparat af kostymer och andra tillbehör*)Hr R. berättar, att vid sin återkomst från Egypten 1847 medförde han ett aktningsvärdt schatull med turkiska guldmynt.
|10 4|1848 vid revolutionens utbrott var han i Wien, reste så till Pesth, råkade der ut för ungerska kriget och kunde icke spela på 10 månader. Derefter befanns schatullet tomt.
11 Mad:lle Alina Frasa anställde nyligen en slutdans, som var besökt af 5 à 600 personer. Jag nämner detta såsom bevis på Helsingfors publiks fortfarande välvilja för den unga dansösen, som vid detta tillfälle utförde ett par gratiösa solodanser.
12 I finska sjöekipagets kasern skedde dessa dagar en olyckshändelse. Det hvälfda taket af ett bageri instörtade nattetid; två matroser lära dervid ha omkommit och några andra blifvit skadade.
13 Man omtalar nya kyrkans snart förestående invigning vid det tillfälle när landets samtliga biskopar samtidigt inträffa i hufvudstaden.
14 Då jag nämnt dansen, tillåter ni mig nämna en person, hvilken stundom uppträdt som dansör, ehuru nog misslyckad, nemligen den finska nalle. En björnhona med tvenne ungar inköptes nyligen för anatomiska theaterns räkning; den ena af de halfvuxna ungarna bibehölls vid lif, för att fritt få förkofra sina lofvande anlag. Dock unga nalle fann det akademiska lifvet alltför torrt och behagade en vacker natt prakticera sig ut från sitt carcer. Stor blef häpnaden, oaktadt vanan vid dessa skadedjur i mensklig gestalt. Slutligen blef nalle eftertrummad, hvilket injagade skräck hos de otaliga embetsbröder, som vid samma tid kringvandrade med nyårets räkningar. Bland denna mängd var det omöjligt att påfinna den rätta, den akademiska nalle. Denne valedicerade universitetet för alltid och lärer sedan varit synlig i Nurmijärvi.
15 Au revoir.
1848 vid revolutionens utbrott var han i Wien, reste så till Pesth, råkade der ut för ungerska kriget och kunde icke spela på 10 månader. Derefter befanns schatullet tomt.