Notisen/artikeln ingår i HT 19/6 1850:|48 2|

Philosphie Doktors- och Magister-promotionen i Helsingfors den 19 Juni 1850.

1 Ännu engång, och det i samma ögonblick dessa rader utgifvas, äro den finska hufvudstaden och dess universitet vitne till en doktors- och magister-promotion. Vi säga ännu engång – ty framtiden är oviss, och den dag torde förr eller sednare inträffa, då en promotion blir den sista. Många röster hafva höjt sig mot denna lärda högtidlighet: dess mot vetenskapernas stilla blygsamhet stridande ståt; dess dryga kostnader samt den lärda gradens fallande värde som måttstock för verkelig lärdom hafva funnit många vedersakare. Och erkännas bör, att den allmänna bildningens stigande efterhand kommit skiljemuren mellan s. k. lärde och olärde att sjunka mången gång ända till omärklighet, hvarföre kunskapens med så mycken högtidlighet tilldelade mästarebref omöjligen mera kan lyfta dess innehafvare så öfver mängden, som de af ålder bibehållna ceremonierna der antyda.

2 Likväl finnes mycket, som talar för bibehållandet af en fest, som regelbundet återkommit i det finska universitetets annaler allt ifrån tredje året efter dess grundläggning. Det ligger någonting stort, någonting öfver alla tidsförhållanden upphöjdt uti en högtidlighet, der den ena af mensklighetens, af verldshistoriens största makter, religionen, välsignande utsträcker sin hand öfver den andra, vetenskapen, och hvars idé utgör ett förherrligande, ett erkännande af det, som af så mycket annat i verlden undanskymmes: tankens stilla arbete i det tysta. Det är sannt: den materiela kraften har abdikerat till förmån för den intellektuela; men att så är, kan icke ofta nog erinras, ty det glömmes oupphörligt, ja tider inträffa, då man vore frestad att tro på möjligheten af ett motsatt förhållande.

3 Vi tillhöra således dem, som med saknad skulle se en så vacker och betydelsefull fest, som promotionerna, upphöra. Deras gamla häfd, deras ovanliga ceremonier och så många deltagandets band, som fästa på dem hela landets uppmärksamhet, göra dem till ett slags nationalfester, om hvilkas intresse det alltid, och äfven denna gång, från alla delar af landet tillströmmande stora antalet af resande tillfyllest vitnar. Det är derföre med särdeles nöje man ser promotors, Professor Reins, i går utgifna program upptaga en detaljerad historik öfver de promotioner i allmänhet samt specielt de philosophiska, hvilka blifvit firade alltsedan universitetets stiftande i Åbo och i Helsingfors.

4 Man finner häraf, att under detta lärosätes första århundrade 1640–1740 inalles 26 samt under andra seklet 1740–1840 inalles 29 promotioner blifvit firade, hvarefter i tredje seklet efter 1840 den nu påstående utgör den tredje. Inalles hafva 52 promotioner ägt rum i Åbo, den första 1643, den sista 1827, samt, denna inberäknad, 6 i Helsingfors. Under första seklet promoverades bland 6 486konsekvensändrat/normaliserat studenter 481 magistrar, eller 7 à 8 procent. Under andra seklet promoverades bland 9 079konsekvensändrat/normaliserat studenter 1 218konsekvensändrat/normaliserat magistrar, eller 13 à 14 procent. Inalles hade man intill 1840: 15 595konsekvensändrat/normaliserat studenter och 1 699konsekvensändrat/normaliserat magistrar, således 10 à 11 procent. Minsta antaler 8 promoverades år 1677, största antalet 96 år 1840. Promotionerna återkommo regelbundet hvart tredje år, dock med tillfälliga längre mellanrum, såsom de 14 åren under stora ofreden från 1712 till 1726. Första skilda philosophie-doktors-promotionen skedde 1840, och inalles äro 17 doktorer promoverade inom denna fakultet.

5 I dag promoveras följande 7 philosophie doktorer: C. A. Alcenius, Östb.Österbottniska afdelningen, Z. J. Cleve, Sav.-Kar.Savolaks-Karelska afdelningen, F. Collan, S. K., K. M. Creutz. S. K., G. E. Ingelius, Vestf.Vestfinska afdelningen, H. Kellgren, S. K., samt O. M. Nordström, Wib.Wiborgska afdelningen Doktorsfrågan: »Hafve sednare tiders forskningar bidragit att utreda frågan om Europas äldsta befolkning och urinfödingar?» framställes af Adjunkten Dr Törnegren och besvaras af primus Lic. Collan. Till andra hedersrummet hafva Licentiaterne Alcenius och Kellgren ansetts lika berättigade samt den sednare genom lottning dertill utsetts.

6 Omedelbart derpå följer philosophie-magisterpromotionen, dervid den ende qvarlefvande af de år 1798 i Åbo promoverade magistrar, numera kyrkoherden i Lenhofda af Vexiö stift i Sverige, Prosten Johan Engstrand, Smålänning, såsom jubelmagister inbjudits at deltaga. Blifvande 62 magistrar denna gång äro följande: K. J. Arrhenius, V. F., K. A. Aschan, S. K., K. W. Berghäll, Tav.Tavastländska afdelningen, A. Boman Nyl.Nyländska afdelningen, H. von Bonsdorff, Wib., K. K. Carlborg, S. K., K. Collan, S. K., A. G. Corander, S. K., R. Ek, Vf., J. H. Eklöf, Sat.Satakunda studentafdelning, K. J. Ekroos, Nyl., Z. F. Finnander, Wib., K. M. Forsberg, Vf., C. F. Forsius, S. K., J. G. Frosterus Östb., J. L. N. Grundstroem, Wib., A. F. Gräsbeck, S. K., B. G. Hahl, Vf., H. H. Hellén, Vf., M. J. Hellström, Vf., K. A. T. Hjelt, Vf., O. F. Hornborg,|48 3|Vf., G. A. af Hällström, Östb., H. R. Krogell, Nyl., K. F. Lagus, S. K., R. E. Lagus, S. K. (besvarar som primus den af Prof. Gyldén framställda magisterfrågan: »Äro det nuvarande Greklands invånare att anses för de gamla Grekernes afkomlingar?») J. A. Lindelöf, Östb., L. L. Lindelöf, Östb., K. E. Lindeqvist, Vf., A. Lundman, Östb., E. F. Maconi, Wib., F. L. Martinson, Bor.Borealiska afdelningen, K. A. Neovius, Nyl. W. E. Neovius, Nyl., A. F. Nordqvist, S. K., F. S. Palmros, Vstf. (ultimus), W. K. Palmroth, Wib., G. L. Pesonius, Wib., K. A. von Pfaler, Tav., J. A. J. Pippingsköld, Vf., F. Polén, S. K., J. A. Poppius, S. K., K. I. Qvist, Wib., K. A. Renvall, Vf. E. A. G. Rindell, Vf., A. F. Roos, Östb., R. H. Sagulin, Tav., J. A. Schauman, Vf., C. G. Sucksdorff, Nyl., I. J. Sucksdorff, Nyl., J. A. Söderholm, Vf., N. Tallgren, S. K., J. A. Tengén, Wib., T. A. Tigerstedt, S. K., O. A. Toppelius, Östb., K. R. Trapp, Vf., W. af Ursin, S. K., N. C. Westermark, Nyl., F. M. A. E. Winter, Nyl., H. J. Withander, Östb., J. Witikka, S. K., K. G. Wivolin, Vf.

7 Akten tager sin början kl. 19 f. m. Efter dess slut aftåga universitetsstaten samt de promoverade till stadens äldre lutherska kyrka, hvarest gudstjenst sker och predikan hålles af t. f. Stadskapellanen i Borgå, Mag., C. E. Aspelund. Om aftonen gifves af de promoverade magistrarne bal i societetshuset.