Fruntimmers-Föreningen i Helsingfors

Lästext

Notisen/artikeln ingår i HT 20/5 1848:|39 2|

Fruntimmers-Föreningen i Helsingfors.

1 Vi hafva tillförene meddelat några notiser om denna välgörande förenings stiftande; vi gå nu att till allmän kännedom meddela dess stadgar. Tryckta och utdelade till Föreningens vänner och medlemar, äro väl dessa stadgar här för en del bekanta; men för det stora flertalet af våra läsare äro de en nyhet, hvilken vi hoppas med intresse skall omfattas och som möjligen skall hafva sin nytta för exemplets skull.

2 Det skall, så tro vi, redan af denna reglerade verksamhet klarligen visa sig, att den vackra idén af en fruntimmersförening i denna syftning icke är någon philantropisk chimére, som mången behagat föreställa sig. Det skall visa sig, att denna idé i utförandet icke innefattar någon orimlighet, att den tvärtom – bygd på en alldeles enkel och naturlig grund, välviljan mot mindre lyckligt lottade likar – genom lika enkla och naturliga medel kan verkställas och blifva gagnande. Ty hvad orimligt eller tillkonstladt kan väl ligga deri, att en qvinna, hög eller låg i samhället, ledd af sitt hjertas brist, besöker fattiga, sjuka, arbetslösa, räcker dem en hjelpsam hand, så vidt hon förmår, och tillser att deras barn kristligen uppfostras till goda menniskor? Det är en moderskärlek utom familjens krets, det är en mensklig, en kristlig hjelpsamhet, hvilken den bättre lottade är skyldig de nödlidande, och som sådan har den i alla tider och alla länder utöfvats. Hela skilnaden mellan den förr brukliga hjelpsamheten och den här ifrågavarande är att den förra är enskild, spridd, derigenom ofta missledd och ofta vanmäktig, då deremot den sednare, genom mångas förening för samma mål, har rikare resurser, handlar efter en plan i stort samt kan, genom att kontrollera välgörenheten, göra den dubbelt fruktbringande.

3 Men vi ha ju en fattigvård!

4 Javäl, en fattigvård med stora medel, samlade genom stora uppoffringar, men ändock otillräcklig, emedan den icke kan ingå i hvarje koja, för att lyssna till den nöd som icke klagar, och emedan det icke ligger i dess plan att häfva förderf och elände i deras rot, genom att föra det vetande slägtet på en riktig väg. Detta är just hvad Fruntimmersföreningen vill och kan, biträdd för det sednare ändamålet af småbarns- och fattigskolorna, dit den bereder de fattiges barn inträde, på samma gång som den vakar öfver deras sedliga vård, hvilken dock är den vigtigaste. Fattigvården är, så att säga, till för det uppenbara eländet, för det som tigger i husen och visar sina trasor på gatorna; Fruntimmersföreningen är till för den undanskymda nöden, den som icke söker, utan måste sökas, som icke ens alltid känner sin nöd – barnens förderf – utan först måste derom upplysas. Fördenskull är föreningen, som en tröstande försyn, i hvarje koja ständigt närvarande, ständigt till hands med råd och hjelp, den bjuder icke nöden till sig, den förekommer den, den uppsöker den, och den ger icke, som fattigvården, en hjelp för ögonblicket, välgörande, men öfvergående, utan den söker framförallt det ondas rot (arbetslöshet, vanvårdad uppfostran) och bjuder till att rycka den upp i grunden, samt göra framtiden tryggare, på samma gång som den lättar stundens bekymmer.

5 Fruntimmersföreningen är derföre icke annat än en komplettering af fattigvården, fattigvårdens insida, fattigvårdens hjerta, likasom qvinnan öfverhufvud representerar insidan af lifvet, hjertats verld. Men då hjertat utan tvifvel gör klokast uti att handla efter hufvudets råd, så har ochså Fruntimmersföreningen gjort klokt uti att reglera sin verksamhet genom stadgar pröfvade af erfarenheten. De här nedan anförda äro nemligen utarbetade efter stadgarne för Fruntimmersföreningen i Upsala, ehuru i vissa delar betydligt modifierade.

6 Det kan ej falla oss in att bestrida, det ju Fruntimmersföreningen, som alla verk af menniskovilja, kan i ett eller annat misstaga sig och att en eller annan §. af stadgarne framdeles torde behöfva ändring och utvidgning. Men detta hindrar för ingen del dess verksamhet att vara oändligen välgörande. Det gläder oss att höra, det den verkligen ochså är det, – att nu redan många välsignelser löna dess ädla deltagarinnors bemödanden. Stadgar uträtta visserligen intet, der icke en endrägtig och kärleksfull ande, fri från all flärd, lifvar och upprätthåller de|39 3| förenade krafterna. Det gläder oss att tro, det en sådan ande lefver hos Fruntimmersföreningen i Helsingfors.

Stadgar.

7 §. 1. Föreningens ändamål är att hafva en christelig omvårdnad om qvinnor och barn af den fattigare folkklassen i staden. I detta afseende besöka Föreningens medlemmar de fattige i deras boningar, göra sig underrättade om deras belägenhet, uppmuntra dem till Gudsfruktan, arbetsamhet och ordning, understödja dem efter omständigheterna och i mån af behofvet, men helst och så vidt möjligt är genom lemnadt tillfälle till arbetsförtjenst, samt vaka framför allt för barnens christeliga uppfostran och undervisning, företrädesvis i föräldrahemmet, men i brist deraf på annat lämpligt ställe.

8 §. 2. Enär Föreningen bland de fattige upptäcker sådana tryckande behof, hvilkas afhjelpande icke ligger inom Föreningens syftemål, vare det Föreningens pligt att hos stadens Fattigvårdsstyrelse derom anmäla.

9 §. 3. Om, oaktadt förnyade försök att åstadkomma förbättring, Föreningens bemödanden stranda emot ett fortfarande vårdslöshet eller inrotad vanart hos någon bland de fattige, gifve Föreningen detta förhållande vederbörande Presterskap tillkänna.

10 §. 4. Ordinarie Ledamot af Föreningen är hvarje fruntimmer, som till Föreningens kassa årligen erlägger Tre Rubel Silfver och ständig Ledamot det fruntimmer, som på en gång inbetalar Tjugu Rubel samma mynt. – Såsom extraordinarie Ledamoter räknar Föreningen alla de fruntimmer, hvilka genom erläggande af en frivillig lägre årsafgift vilja befrämja Föreningens ändamål.

11 §. 5. Föreningens angelägenheter anförtros åt en Direktion, som består af tolf Ledamöter, hvilka med slutna sedlar väljas af Föreningens ordinarie medlemmar. Hälften af detta antal afgår årligen, första gången genom lottning, men sedermera vexelvis; dock kunna de afgående åter inväljas. Ledamot, som första gången till Direktris väljes, må icke utan högst vigtiga skäl detta förtroende sig afsäga.

12 §. 6. Direktionen väljer ibland sig ordförande och vice Ordförande samt kallar till sitt biträde en Sekreterare och en Skattmästare.

13 §. 7. Falla vid val rösterna lika, anställes lottning, men vid lika röster inom Direktionen gälle den mening Ordföranden biträder.

14 §. 8. Direktris, som är hindrad att de henne uppdragna göromål bestrida, får med Direktionens bifall utse en annan ordinarie Ledamot af Föreningen att i sitt ställe på viss tid befattningen besörja.

15 §. 9. Ordföranden äger att sammankalla Direktionen till rådplägning en gång i månaden och eljest så ofta nödigt pröfvas; och böra minst fem Ledamöter, Ordföranden inberäknad, tillstädes vara, för att något beslut må kunna fattas.

16 §. 10. Direktionen besluter och förordnar om de åtgärder, hvilka till befrämjande af Föreningens syftemål böra vidtagas, med iakttagande af de allmänna grunder §§. 1. 2. 3 härom föreskrifva. Äfvenså blifve det Direktionens ensak att besörja uppköp af materialier till förarbetning åt de fattige samt att bestämma den arbetslön de skola erhålla.

17 §. 11. Direktionen fördelar sinsemellan staden i tolf distrikter och hvar och en af dess Ledamöter åtager sig ledningen af det, som inom dess distrikt kan lända till befordran af Föreningens syfte. På dessa tolf distrikter fördelas Föreningens samtelige Ledamöter; och bilda Ledamöterna i hvarje distrikt en filial-afdelning af Föreningen.

18 §. 12. Hvarje filial-afdelning sammanträder, på kallelse af Direktrisen, till rådplägning en gång i månaden någon dag före Direktionens ordinarie sammanträde.

19 §. 13. Filial-afdelning väljer inom sig ett efter behofvet lämpadt antal vårdarinnor, af hvilka hvar och en, i likhet med Direktrisen, åtager sig att på sätt §. 1 föreskrifver handhafva den närmaste tillsynen öfver ett bestämdt antal fattige i distriktet.

20 §. 14. Direktriserna åligger, att föra noggrann förteckning öfver de fattige, hvilka inom deras distrikter njuta föreningens hjelp, äfvensom öfver de till distrikterna hörande Föreningens så ordinarie som extraordinarie Ledamöter.

21 §. 15. Å de medel, hvilka till Direktriserna utlemnas, för att till understöd i enlighet med Direktionens beslut användas, utfärdas anordning, som af Sekreteraren underskrifves. Direktriserna uttaga och qvittera medlen hos Skattmästaren och redovisa för dem till protokollet vid Direktionens nästa ordinarie sammanträde.

22 §. 16. Föreningens grundfond utgöres af Trehundradefemtio Rubel Silfver, hvilka influtit genom subscription af de stadens innevånare, de der för åtskilliga föregående år afsagt sig nyårsvisiterna. Denna grundfond förökas med hvad genom ständiga Ledamöters afgifter eller gåfva på en gång inflyter, äfvensom med andra tillskott eller gåfvor, hvilka dertill framdeles kunna blifva anslagne; och må icke minskas eller rubbas, så länge Föreningen fortfar, utan som ett stående kapital genom Skattmästarens försorg lagligen förräntas.

23 §. 17. Föreningens utgifter bestridas med de årliga Ledamotsafgifterna, de medel hvilka för sednaste nyår influtit eller framdeles inflyta genom subscription till afsägelse af visiterne, räntorne af grundfonden, de medel hvilka inflyta för arbeten, som de fattige på Föreningens bekostnad tillverkat och hvilka årligen på auktion försäljas och slutligen med de inkomster, Föreningen hoppas kunna bereda sig genom försäljning af fruntimmers arbeten eller genom andra på ett eller annat sätt lemnade frivilliga bidrag.

24 §. 18. Den 27 Mars eller, om helgedag derå infaller, första söcknedag derefter, är Föreningens Högtidsdag, hvartill Direktionen genom kungörelse i stadens Tidningar kallar Föreningens samtlige så ordinarie som extraordinarie Ledamöter hvarje år till allmänt sammanträde, å ställe, som i kungörelsen utsättes.

25 §. 19. Vid denna sammankomst, som öppnas af Ordföranden, skall Sekreteraren uppläsa berättelse öfver Föreningens verksamhet under det förflutna året, Skattmästaren lemna redovisning öfver Föreningens inkomster och utgifter för året samt öfver kassans ställning, val af Direktriser i de afgåendes ställe företagas, förteckningen öfver de till hvarje distrikt hörande Ledamöterna genomgås och efter omständigheterna förändras, samt för öfrigt öfverläggas och beslutas om hvad direktionen eller någon Ledamot af Föreningen ansett böra till Föreningens afgörande öfverlemnas.

26 §. 20. På Högtidsdagen kunna äfven förändringar och tillägg i dessa stadgar föreslås och antagas.

 

 

    Kommentar

    Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

    Faksimil