Gymnasierna i Kuopio och Vasa

Lästext

Notisen/artikeln ingår i HT 14/9 1844:|73 1|

Gymnasierna i Kuopio och Vasa.

1 Båda dessa läroverk, motsedda med så mycken glädje och berättigande till så vackra förhoppningar, hafva nu trädt i verksamhet. Deras invigning äger en betydelse för hela det finska fosterlandet och nyheten derom går som ett gladt budskap från mun till mun.

2 Gymnasium i Kuopio invigdes den 24 Augusti.**)En utförlig och vacker beskrifning om denna högtidlighet meddelas i Saima N:o 35. Herr Biskopens vid tillfället hållna tal meddelas i tryck såsom bihang till Saima. Gudstjenst hölls i stadens kyrka, hvarefter samtliga corpser och stater tågade till det nya gymnasiihusets solennitetssal, der H. H.Hans Högvördighet Biskopen öfver Borgå Stift medelst ett tal förklarade det nya gymnasium högtidligen öppnadt. Sedan Hans Kejserliga Majestäts nådiga förordning om gymnasii öppnande samt Domkapitlets i Borgå utnämningar och förordnanden till de nya lärareplatserna blifvit upplästa, aflade Gymnasiilärarne sin tjensteed, hvarefter Biskopen slutade akten medelst uppmaningar till lärare och ungdom. Kl. 2 e. m. hade ortens resp. innevånare arrangerat en middagsmåltid för 150 personer i Hr Wiks lokal, hvarest skålar, tal och taffelmusik förhöjde den glada sinnesstämningen. Följande dag gafs en större middag af Gouvernören i länet och om aftonen var assemblée anordnad i den vanliga danslokalen. Vid förstnämnda middag tecknades 780 Rub. B. A.Rubel Bankoassignationer till en stipendiifond för det nya gymnasium, hvilken summa sedermera lärer hafva förökats med ännu ett par hundrade Rubel. Prosten Sadelin i Hammarland har till gymnasium förärat en boksamling af 68 verk i 123 hand samt Landshöfdingen Nordenheim en större mynt- och medalj samling, äfvensom Pastors-Adjunkten Lundeqvistoriginal: Lundenius en mindre myntsamling. – Den 26 Aug. trädde den nya läroanstalten i verksamhet. Inspektor är Prosten, Kyrkoherden i Idensalmi, D:r R. V. Frosterus; Rektor: Lektorn i Historien Mag. F. Collan.

3 Gymnasium i Vasa invigdes den 3 Septemberoriginal: Septemtember.*)Härom äger man ännu blott enskilda underrättelser härstädes. Samtliga stater och corpser samlades kl. 10 f. m. i Kejs. Hof-Rättens lokal samt aftågade i procession till kyrkan, der en vald sångarepersonal med orgelaccompagnement vid processionens inträde uppstämde en chör ur Oratorium Die Letzten Dinge. H. H.Hans Högvördighet Erkebiskopen uppträdde derefter till altaret och förklarade, medelst ett tal samt i stöd af uppläst Kejserligt förordnande, det nya gymnasium vara öppnadt. Derpå följde gudstjenst, hvarefter akten slöts med folksångens afsjungande. Kl. 3 e. m. hade stadens borgerskap i Societetshuset arrangerat en middagsmåltid för öfver 200 personer, illustrerad af skålar och tal samt valda chörer. S. d.Samma dag på aftonen var bal hos Gouvernören i länet. Följande dag skedde med öfliga ceremonier Gymnasiilärarnes högtidliga installation i stadens kyrka, dervid Gymnasii Rektor, Lektorn i Romerska Literaturen Mag. Odenvall. höll ett latinskt samt Lektorn i Mathematiken Mag. Bergroth ett svenskt tal, äfvensom chörer afsjöngos med ord för tillfället. S. d.Samma dag gaf Inspektor Gymnasii, Prosten, Kyrkoherden i Vasa och Mustasaari D:r B. Frosterus en större middagsmåltid. – Wasa gymnasium, hvilket äfvenledes haft hugnaden emottaga flera frikostiga föräringar, trädde d. 5 Sept. i verksamhet.

4 Sålunda invigdes på tvenne aflägsna orter i landet nya bildningskällor, hvilka hvar i sin mån skola bidraga att lyfta det finska folket jemnhögt med samtidens bildning, bereda dess fredliga sällhet och garantera dess sjelf|73 2|bestånd som nation. Den som i dessa läroverks inrättning ser något blott tillfälligt eller gagnande endast för dagens behof, må erinra sig, att det är genom sådana fridens stilla verk som årtusendens andliga arbete kommit de nationer till godo, hvilka hittills blott till en ringa del varit kallade att arbeta på mensklighetens största verk: dess intellektuela förädling. I denna yttersta nord måste bildningen så att säga först bortskotta snön från sin väg, innan den kan hoppas att se sina första späda blommor uppspira. Långsamt men oaflåtligen har religionen för bildningen aftäckt sträcka efter sträcka i detta land. Båda hafva utgått från landets sydvestliga hörn, först långs kusterna österut och norrut, sedan utmed sjöar och elfvar inåt landet. De första skolor i Österbotten, de första i Savolax och Karelen voro, då de inrättades, ett bevis att bildningen arronderat sig, omfamnat hela landet, ej blott de gynsammast belägna orter deraf. Detta var första steget, och visserligen det vigtigaste. Men årtionden, århundraden förde slägtet och dess bildning med sig framåt. Skolorna blefvo otillräckliga; gymnasierna i Kuopio och Vasa blefvo ett behof. Att de det blifvit, bevisar åter att en ny och högre bildning i dem arronderat för inom landet. Och dessa gymnasier skola i utvidgade kretsar arbeta för samma mål, som hittills de lägre skolorna. De skola arbeta för en högre utvecklingsform af bildningen, för lexans höjande till vetenskapligt studium. Tills i en framtid, hvilken det vore förmätet att vilja bestämma närmare, gymnasierna hunnit göra sig sjelfva otillräckliga och ur sig föda universiteter, likasom den första kyrkan födde den första elementarskolan och denna åter ur sig framalstrade gymnasium. Man kunde kalla detta de nya gymnasiernas historiska betydelse för landet. Afser man åter dessa läroverks betydelse för den närmaste samtiden, så uppstå genom dem så vigtiga och i ögonen fallande förmåner ej blott för de dermed hugnade landsorter, utan ock för Universitetet och landet, att väl föga någon välgerning af en mild och upplyst styrelse blifvit med uppriktigare tacksamhet emottagen. Att dessa fördelar icke förbises, derom vitnar det lifliga och oskrymtade deltagande, hvarmed de nya läroanstalterna hvar på sin ort emottagits. Vackra gåfvor hafva vitnat om enskildes önskan att icke eftergifva styrelsen i välvilja för gymnasierna. Flera föräringar skola tvifvelsutan följa. Må de fosterlandsvänner, hvilka dertill äga håg och medel, vara öfvertygade, att sådana gåfvor bära välsignade frukter och varaktigare än minnesvårdar af marmor bära till efterverlden gifvarens aktade namn.

5 Gudsfruktan är vishetens begynnelse och den europeiska bildningen rotar sig fast i christendomens eviga sanningar. Ett erkännande deraf finne vi äfven deri, att kyrkans främste styresmän hvar i sitt stift haft tillfredsställelsen inviga de nya läroverken. Templen uppläto sina hvalf till den nya visdomens instiftelse, orgelverken lånade villigt sina heliga toner, kyrkans tjenare välsignade det nya fridens verk och förenade sina böner och lofsånger med församlingens. Så ägde dessa högtider väsendtligen en religiös betydelse. Men de ägde derjemte sin glädje som folkfester. Så i Kuopio som i Vasa förenade sig alla folkklasser med välvilligt deltagande i högtidligheten; icke blott lysande måltider och baler celebrerade festerna, utan äfven till hyddornas innevånare trängde glädjen då och skördarna i kringliggande trakter väntade en dag längre på åkermannens skära. Ty nu såddes andens skördar för kommande tid; det visste folket och liorna hvilade den dagen stilla.

6 Frid, välsignelse och all god gåfva ofvanefter öfver de nya gymnasierna i Kuopio och Vasa! De äro vetandets verk och lyktor i långt aflägsna nordanländer, må de arbeta med framgång och helga sitt ljus med den christliga trons, så att den sanna visdomens ande blifver öfver dem städse! De äro statens gåfvor; må de gälda sin skuld hundradefallt! De äro stiftade i en af de vigtigaste tidpunkter i det finska folkets utveckling; må de efter måttet af sina krafter dertill bidraga! De äro samtidens gåfva åt framtiden, välsignade verk för kommande dagar; må de kommande dagar säga om dem, att de uppfyllt sitt kan till många vexande slägtens båtnad och räkna bland glada minnen de dagar, då dessa gymnasier invigdes åt vetenskapen, fosterlandet och hoppet!

 

 

  1. **)En utförlig och vacker beskrifning om denna högtidlighet meddelas i Saima N:o 35. Herr Biskopens vid tillfället hållna tal meddelas i tryck såsom bihang till Saima.
  2. *)Härom äger man ännu blott enskilda underrättelser härstädes.

Kommentar

Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

Faksimil