Notisen/artikeln ingår i HT 8/10 1842:

Litteratur.

1 Suomi, 4:de häftet, för Juli och Augusti detta år, innehåller: 1) »Anteckningar under en resa genom Finska och Ryska Lappmarken 1842»,konsekvensändrat/normaliserat af M. A. Castrén; 2) »Bidrag till Finska språkets grammatik. Om den passiva formen i Finskan»,konsekvensändrat/normaliserat af E. Lönnrot; 3) »Spridda bidrag till upplysning öfver Fäderneslandets inre tillstånd i XVI århundradet»,konsekvensändrat/normaliserat ett register öfver uppbörd och utgift på Finska slott och gårdar 1557, afskrifvet ur K. Senatens Arkiv och meddeladt af D:r E. Grönblad och 4) »Om Clas Flemmings tyranni ut. Österbotn»,konsekvensändrat/normaliserat afskrifvet ur Kongl. Riksarkivet i Stockholm och meddeladt af Kongl. Bibliothekaren A. I. Arfvidson. Dessa uppsatser försvara värdigt sin plats i den fosterländska tidskriften. De representera hvardera ett ethnografiskt, philologiskt, statistiskt eller faktiskt-historiskt intresse, och erbjuda derigenom den mångfald, hvilken, med bibehållande af ett enda gemensamt fosterländskt syftemål, ligger i tidskriftens plan.

2 Af särdeles populärt intresse äro de iakttagelser, med hvilka Mag. Castrén, under sin resa, riktat de spridda notiser, man förut äger om de fattiga, glömda folkstammarna i den högsta Finska norden. Efter några mythologi anmärkningar, rörande Lapparnes Seider, eller Gudabilder m. m. lemnar förf. några lifligt målande taflor af deras intellectuella och religieusa cultur, deras husliga lif och öfriga yttre förhållanden. Såsom de jemförelsevis mera civiliserade beskrifver förf. Enare-Lapparne och öfverhufvud Fiskare-Lapparne, då deremot Fjäll-Lapparne, oaktadt sin större rikedom på renar, ännu äro ett vildt folk, förande ett af alla menskliga förhållanden beroende lefnadssätt och okunnigt om andra pligter, än dem, det kunnat inhämta i familjens och naturens sköte. De Ryska Lapparne skilja sig till lefnadssättet ej mycket från våra Enare-Lappar. Deras boningssätt i trånga byar, i förening med den Grekiska regionen, som en otydlig del af året förbjuder dem de lifsmedel, hvilka hjordarne lemna, har gjort fisket till äfven de förres hufvudnäring; de stå|79 2| dock på en lägre religieus ståndpunkt, än de senare. En egenhet hos de Ryska Lapparne är, att de genom skrämsel lätt bringas i ett exstatiskt tillstånd, och derunder förlora all besinning. Förf. anför, som prof, en Karelares berättelse: »för många år sedan befann jag mig i en krets af Terska Lappar. Vi sutto och samtalade öfver likgiltiga ämnen, då plötsligt ett slag, liksom af en klubba eller hammare, lät höra sig bakom väggen. Men hvad händer? I ögonblicket digna alla Lappar ned på golfvet, sprättla litet med händer och fötter, blifva sedan orörliga, såsom lik. Efter en stund börja de åter resa sig och förhålla sig, såsom hade ingen ovanlig tilldragelse ägt rum.» – Förf., som sjelf lät anställa dylika försök var dervid engång illa hotad af en Lappsk skönhets naglar. Dylika företeelser äro ej sällsynta hos vilda folkslag, och förklaras physiologiskt genom gangliesystemets af deras lefnadssätt högt uppstegrade retbarhet.

3 Suomi har rönt det egna öde, att, ehuru dess förtjenster allmänneligen erkännas, prenumerationen derå detta år understigit all billig förväntan. Skulle väl denna tidskrift höra till de litterära producter, hvilka vördas så högt, att de af ingen läsas? visserligen icke; ty förutom det fosterländska intresset, saknar den ingalunda ett populärt historiskt derjemte. Men finnarne äro ett långtänkt folk; vi hafva anledning till det hopp, att en ökad prenumeration, ännu innan årets slut i någon mån skall godtgöra den oförtjenta likgiltighet, företaget hittills rönt.