Notisen/artikeln ingår i HT 20/6 1857:|48 2|

Jubelfesten.

1 Hoppets herrligaste Junisol sken i förrgår öfver Finlands stränder och dalar, värmen i skuggan var 20 grader, en sakta vindfläkt svalkade luften, all vextlighet stod fullöfvad i sommargrönska; hela landet stod smyckadt i sin skönaste ungdomsskrud för att böja knä inför den eviges thron och tacka honom för kristendomens ljus, som slägte efter slägte kommit till oss genom sju seklers natt. Måtte denna sköna dag för en så skön fest innebära nåd och lif, frid och välsignelse för hela det finska fosterlandet!

2 En medalj är särskildt slagen öfver denna fest och utdelades i förrgår uti så många exemplar som dertills hunnit hitkomma. Den är af utmärkt arbete, graverad och slagen i Petersburg och framställer på åtsidan en finsk hedning och hans maka, knäböjande på en klippa i hafvet under skenet af ett bekransadt kors med omskriften LUX NOVA ET AETERNA (ett nytt och evinnerligt ljus). Båda gestalterna äro klädde i djurhudar; mannen, i långt hår och skägg, slår sig med högra handen för bröstet, böjer högra knäet och sänker sin stolta panna; qvinnan knäpper sina händer och skådar med hängifvenhet upp emot korset. Framför dem ligger på klippan en kantele, bakom dem ett pilkoger, en båge och en klubba. Bortom hafvet synas klippor och bergspetsar. Derunder läsas orden: Hac luce ante VII sæcula accepta gaudebat Fennia die XVlll Junii MDCCCLVIIoriginal: . (Af detta ljus, undfånget för 7 sekler tillbaka, firade Finland den 18 Juni 1857 en fröjdefull åminnelsefest). Frånsidan af medaljen framställer de älskade och välträffade dragen af H. M. Kejsarens bröstbild med omskriften: Imperator Alexander II, Princeps Magnus Fenniæ (Kejsar Alexander II, Finlands Storfurste). De först hitkomna exemplaren af denna medalj äro slagne i silfver. 20 exx. slås uti guld, 450 i silfver och 1 000konsekvensändrat/normaliserat i bronz, dels för att utdelas, dels för att försäljas. Äfven till Ryssland och Sverige skola några exemplar utdelas.

3 S. d.Samma dag utdelades bland församlade stater och korpser den nyss utkomna svenska profpsalmboken, hvilken dagen förut blef synlig i bokhandeln, så att jemväl allmänheten erhöll densamma till festgåfva. Till hvad sednast nämndes om denna märkeliga bok, må här endast tilläggas, att den är tryckt med vanlig s. k. svensk eller frakturstil, samt indelad och försedd med alfabetiskt register, såsom gamla psalmboken, hvarförutom det anmärkes när någon af de gamla psalmerna här framträder förkortad. Under de flesta psalmer finnas utsatte antingen de gamle författarnes namn eller N. Sv. Psb. Endast de bland icke undertecknade psalmer, hvilka läsaren icke igenkänner ur gamla psalmboken, äro nya och författade af professor Runeberg.

4 Vi äge ännu ingen skildring af jubelfesten i Åbo domkyrka, som dertill af historien varit mest berättigad. Här i Helsingfors samlades kl. ½ 11 f. m. samtlige civila och militära stater, hvaribland DD. Exx. ministerstatssekreteraren och generalguvernören samt biskopen i Borgå stift dr Ottelin, äfvensom borgerskapets äldste, i senatshuset och tågade derifrån till Nikolaikyrkan, der gudstjenst hölls och pastor Mortimer Forstén predikade öfver dagens högmessotext. Ämnet var en framställning af de folk, som ännu icke blifvit upplyste af kristendomens ljus (»vi vorom ovise, ohörsame, villfarande»), huruledes äfven deras bästa vilja och visdom icke varit de rätta, emedan de icke kunnat känna Gud och sin Frälsare, och deremot af de välgerningar, som genom kristendomen tillfallit ett folk; icke förtigande de ansvarsfullare pligter, som härigenom påläggas den sanna lärans bekännare. Efter en rörande skildring af deras olyckliga öde, som ännu gå vilse i dödens skugga, slöt talaren med den till hjertat gående bönen: »Herre, förbarma dig öfver hedningarne! Herre, förbarma dig öfver oss och våra barn!» – Under predikan afsjöng en talrik kör af valda röster med orgelackompagnement ett herrligt Hosianna från orgläktaren. Kyrkan var uppfylld ända till trängsel, och icke mindre uppfylld var äldre kyrkan, der pastor F. Snellman predikade. Gudstjensterna erhöllo en mycket ökad högtidlighet genom alla kungörelsers bortlemnande, och endast H. K. M:s nådiga reskript till Finlands presterskap upplästes. Dagens kollekt, 108 rubel s:r.silfver, tillföll, såsom bestämdt var, missionsverket.

5 Må det tillåtas oss, att ännu, såsom ett blifvande minne af denna jubelfest, få anföra den nya psalmbokens N:o 321 »för medborgare»:

321.

6 Bevara, Gud, vårt fosterland, Håll öfver det din starkhets hand, Och var dess hägn i strid och frid, I sorgens som i glädjens tid.

7 2. Här se vi hvad oss mest är värdt, Allt hvad vi skatte dyrt och kärt; Ej fjerran finns en bygd, ej när, Som är för oss hvad denna är.

8 3. Här hafva våra fäder bott, Arbetat, kämpat, hoppats, trott; Här äfven vi vår boning fått, Med samma lif och samma lott.

9 4. Här skola våra barn också Engång på våra stigar gå, Ha det vi haft, se det vi sett, Och be till Herren, som vi bedt.

10 5. Gud, skydda detta kära land, Från sjö till sjö, från strand till strand; Sänk öfver det din milda vård, som sommardagg på rosengård.

11 6. Välsigna hvarje trofast själ, som önskar det af hjertat väl; Men slå hvart ondskans uppsåt ned, som vid dess fall och stör dess fred.

12 7. Låt det få bli och vara ditt, Befolkadt, tryggadt, gladt och fritt, På kärlek bördigt som på råd Och uppfylldt af din Andas nåd.

13 8. Du hulpit det ur mörker opp Liksom en blomma ur sin knopp, Så låt det ock till tidens slut Uti ditt ljus få vecklas ut.

14 9. Det ljuset är ditt helga ord, En sol för himmel och för jord; Gif att det klart här lysa må Och aldrig mer ifrån oss gå!