2 Pingst är inne – »hänryckningens dag»,konsekvensändrat/normaliserat säger den store skalden. Ack, han tänkte dervid på sina fromma nattvardsbarn, på den första ungdomen med de svärmande känslorna, de stora himmelbestormande föresatserna. Också skref han för mer än tjugu år sedan. Nuförtiden brukas ingen hänryckning, om icke vid theaterapplauder, vid Boscos representationer, i concertsalongen och vid glasens klang. Lägg härtill betagne älskares hedniska dyrkan af sol, måne, stjernor, blåa ögon och rosenkinder, så har ni på ett bräde all den hänryckning, hvaraf vår tid är mäktig, här i norden åtminstone. Förgäfves skulle Orpheus och Väinämöinen stämma sina lyror; stenarne förblefve stenar och kreaturen kreatur. I en sublim författares verk förargar man sig öfver tryckfelen och när en stor man dör, frågar man först hvad likkistan kostar. Den skönaste vårmorgon gäspar man bort och när de späda löfven slå ut, är man just rätt belåten att få friska badqvastar. Nyttans tid är ej fallen för att svärma, den har annat tänka på. Förträffliga ekonomi!
3 Nu, liksom ofta förr när sjöarna blånat i fritt vågsvall och våren strött öfver jorden sin leende grönska, har jag stått på bergen vid Ulrikasborg och betraktat Helsingfors och tänkt vid mig sjelf: hvad månde blifva af detta barnet? Också här, har jag tänkt, smides Finlands framtid, dess flagg bör afskiljas, dess guld renas, dess jern smältas, hamras, stämplas. När jag sett huru man spränger gator genom bergen, huru man hugger den hårda graniten till glatta kuber, huru man framtrollar parker, gräsvallar och blomsterqvarter på de nyss så kala klippor – då har jag med undran besinnat maktens och penningens stora förmå|43 2|ga att omskapa ting och förhållanden. Helsingfors' betydenhet, jag har tillförene vågat yttra det, är i nuvarande stund mera improviserad, med konst framkallad och utifrån sammanhopad, än egentligen uppkommen af förhållandenas inre kraf. Jag har tillagt, att orsaken till denna dess artificiella natur dock hellre bör sökas i stadens ungdom, bråda vext och oförmåga att ännu sammansmälta sina beståndsdelar, än i något våldförande af lokala förhållanden. Tvärtom äro dessa i hög grad gynnande, och på denna omständighet fotar sig stadens framtid tryggare än på stora anslag. Jag hyser den öfvertygelse, att Helsingfors ännu är långtifrån att vara hvad det kan blifva. Så ligger t. ex. dess handel ännu i linda. Och den som vill hafva en åskådlig bild af Stadens fabriksindustri, behöfver endast betrakta fallet vid Gammelstaden, en lokalitet, hvilken, rätt begagnad, kunde användas till drifvande af ett väldigt bomullsspinneri, pappersbruk eller hvad som heldst, och som nu upptages af en liten mjölquarn och ett dito färgrifveri med några tusen rubels årlig produktion.
4 Af torgprisernas stora ojemnhet kan man tydligen sluta dertill att produktion och tillförsel från kringliggande nejder, ehuru mångfaldt uppdrifna sedan ett par tiotal år, likväl ej förmått hålla jemna steg med den i Helsingfors tilltagande folkmängden och konsumtionen. Denna vår har varit en af de dyraste på länge; de flesta förnödenheter ha stått 20 procent dyrare än förl.förliden vår. Nöden i flera trakter af östra Finland och foderbristen i Nyland ha varit af märkbart inflytande. Till all lycka kom tidig värma. Medan isen i nejderna kring Kuopio quarlåg alltintill medlet af Maj, försvann den här omkring den 24 April. Derpå följde torka och kyla, men sedan något mer än en vecka varma vårregn, omvexlande med solskensdagar. Allt står i späd och näpen grönska, från torftaken på skatudden till och med esplanadernas promenader, på hvilka man, synes ha gjort mindre lyckliga försök med det rationela landtbruket. Samma stora förbättringsifver har här och der i Kajsaniemi park »för trädens eget bästa» bortquistat löfsalarna. Skada på de mystiska skuggorna. Till verkliga förbättringar höra deremot öppnandet af en tvärgång genom den större promenaden, trottoirernas (stundom knapphändiga) beläggande med flata stenar och de allt vidlyftigare bedrifna quaibygnaderna.
5 Ångkommunikationen är öppnad och, som det synes, med ovanlig liflighet. Åbobolagets tillämnade medtäflare »Michael» fick laga förhinder. Deremot ha Storfursten, Menschikoff och Unionen redan fört ansenliga laddningar Petersburgare dels hit, dels till Stockholm. Förespelet till den stundande folkvandringen sågs för någon vecka sedan, då en vacker dag gator, promenader och handelsbodar hvimlade af brokiga främlingar, hitkomna på en lust- och profresa med det kolossala jernångfartyget Wladimir. Besöken från öster hafva i år begynt ovanligt tidigt och tros blifva lika ovanligt talrika. Som orsak dertill kan antagas Helsingfors' sunda läge under nuvarande sjukliga tid*)Dock ha frossorna i vår varit både täta och envisa, och som bäst grasserar här messlingen, ehuru af lindrigare art.. Alla villor i nejden af badhuset och ett stort antal enskilda lokaler äro redan betingade för sommaren. Som ett exempel på sommarhyrornas fortfarande höjd, må nämnas att en lokal af tre (visserligen stora, välbelägna och elegant möblerade) rum, jemte kök och tillbehör, för tre månader betalats med 250 Rub. S:rRubel Silfver. Till denna nya rubelskörd, på hvars varaktighet man akte sig att bygga, bidrager utan tvifvel den omständighet, att en mängd familjer från Sveaborg hitflytta under sommmaren, för att njuta af en friare luft, än den trånga och tätt befolkade fästningen kan erbjuda. Om för öfrigt besöken från Petersburg tilltaga i samma progression, som hittills, är ovisst, emedan mången torde quarhållas i den praktfulla kejsarestaden af hoppet om de glänsande fester, som komma att förherrliga H. K. H. Storfurstinnan Olgas biläger.
6 Vid universitetet fortgå nu examina med all ifver. Uppsjön i skolorna de sednare åren synes börja att afleda sina flöden till universitetet. Man uppger, måhända öfverdrifvet, att omkring 115 unga lärdomsämnen denna vår skola kämpa för vinnandet af akademisk medborgarerätt. Antages, på grund af gammal sorglig erfarenhet, att omkring ¼ af dessa 115 nödgas, träffade af dunderordet repuls, »dö för folket»,konsekvensändrat/normaliserat så uppkommer dock för matrikeln en tillökning af 86¼ student, eller ⅕ af hela corpsen, medan månget år förut antalet af ett helt års novitiioriginal: novivitii icke öfverstigit denna ziffra. All utsigt är derföre till manstark lärdom, och det är godt, endast man börjar utse att bildningen är nyttig för alla yrken och att det för studenten ingalunda är någon degradation att ingå på andra banor, än den knagliga tjenstemannavägen. – Den nya Vestfinska afdelningen firade d. 15 Maj sin föreningsfest i brunnssalongen, hvilken man för tillfället smakfullt dekorerat med friska granar och åtskilligt löfverk. Den 25 Maj hade ett antal studenter i samma lokal improviserat en sexa för Professor Runeberg, hvars långa bortovaro från universitetet ej kommit den akademiska ungdomens kärlek och vördnad för honom att kallna.
7 Men dagligen glesna studenternes skaror, och deras rankiga reskärror följas i spåren af stora, tungt packade vagnar, interimsbostäder för hela fromma familjer, som draga ut till »das Land wo die Citronen blüh'n» – om icke just citroner, så åtminstone spenat och filbunke. Quar i staden stadna 1) helsovännerne; 2) helsofienderne; 3) helsoentreprenörerne; 4) de som lida af börsfetma; 5) dito af börstvinsot – eller med andra ord: drinkarne, duscharne (Gräfenbergarne ämna bosätta sig fem fot under vattenytan i Kuppis källa vid Åbo), läkarne, lejonen, ekonomerne – dessutom en stor mängd skrifkarlar, vaktmästarne, trafikanterne, polisen, väderleksobservatorerne, vinutspädarne, cigarrfabrikanterne, blussömmerskorna, löskragstvätterskorna, kringelflickorna, brandvakterne, hamnfogdarne, kålkokarne, gatläggarne, namnsdagsblåsarne, markattsdanslärarne, läsvurmarne, tjufgömarne, och åtskilligt annat hederligt folk, utan allsköns rangordning räknadt. Quar stadna äfven bergen, stenhusen och brandtornen, men en del hus i vissa stadsdelar synas mycket böjda att gifva sig på flykten vid första väderil. För de quarvarande är sörjdt som vanligt; solsken och frisk luft nekas ingen. Fashionabelt folk, som ha råd, fördrifva sina quällar i parkerna, promenaderna och vid brunnshuset. Den öfriga skaran har visserligen krogarne, men också ingenting annat, ty att med torr mund och på behörigt afstånd gå och betrakta huru »bättre folk» mumsar godt, det blir i längden enformigt.
|43 3|
8 Ja jag upprepar ett äldre yttrande: det är en stor, en betänklig brist för en stad med massor af arbetare, att totalt sakna folknöjen. Menniskan lefver icke endast af bröd; likaså visst som hennes förstånd behöfver upplysning, likaså visst behöfver hennes hjerta en smula glädje, för att trifvas i lifvet. Det saknar ju den arma arbetande klassen. Dagar af tungt arbete och knappt bröd behöfva quällar – en i veckan åtminstone – af någon trefnad. Man märker det mest när sommarn stundar. Heder och tack åt militärbefälet, som denna vår låtit musiken spela i promenaderna oftare än förr – det enda folknöje vi hittills ägt.
9 På den bildande konstens horizont synas späda strimmor af en gryende dag. De i ritsalen exponerade belgiska oljemålningarna, äfvensom Hr Knutsons försökta genremålning af hästmarknaden i Borgå, stadna långt i skuggan i bredd med Hr Ekmans tre nyaste taflor, hvilka nyss inköpts af Konstföreningen för en sammanlagd summa af 370 Rub. S:r. En vacker tanke lärer dessutom vara å bane: den att uppdraga åt Hr Ekman att måla choret i Åbo domkyrkaal fresco, något som vore högeligen önskvärdt och glädjande. Hr Ekman skall för öfrigt nu äga arbete och beställningar fullt opp, likaledes ett godt tecken.
10 Musiken har kultiverats af Symphoniföreningen. Denna vackra inrättnings sednaste soirée var i flera afseenden utmärkt, ehuru orchestern till någon del glesnat i följd af flera medlemars afgång från Hr Ganzauges kapell. Älskelig som en fésaga är den då ånyo föredragna Mendelsohnska ouverturen till »Märchen von der schönen Melusine».konsekvensändrat/normaliserat Äfven Hr Pacii gratiösa stråke, som länge saknats i solopartier, lät åter höra sig i de målande variationerna öfver »Studenter äro raska bröder».konsekvensändrat/normaliserat – För resten endast »aftonunderhållningar» af familjen Kirchheim. Sommarn blir troligen mera musikalisk. Bland andra väntas pianisten Mahler från Reval. Hr Rongsted har afrest.
11 Theatertiljorna lära dessa dagar beträdas af Madame Tietz med de sina, tyskt operasällskap. Om truppens sammansättning förljudes ännu ingenting, endast att den är fåtalig. Man synes påräkna utländsk publik.
12 Och härmed au revoir! Strödda skyar skymma stundom den sista majsolen, men en mild fläkt genomandas luften och skalderne skulle säga att kärleksrysningar ila genom naturens hjerta. Ut skyndar jag till fjärdarnas frihet, ty det dammar i staden och örat döfvas af droschkornas larm. I den leende grönskan under Thurholmens hvita björkar vill jag se solen sjunka bakom de gråa bergen och Nikolaitornet fjerran glimma mot den glödande aftonhimlen midt i perspektivet bortom sundens och vikarnas klara silfverböljor.
*)Dock ha frossorna i vår varit både täta och envisa, och som bäst grasserar här messlingen, ehuru af lindrigare art.
Kommentar
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
Från Helsingfors.
5.
1846 Maj 31.
1 Kapten Leopold i Bender.
2 Pingst är inne – »hänryckningens dag»,konsekvensändrat/normaliserat säger den store skalden. Ack, han tänkte dervid på sina fromma nattvardsbarn, på den första ungdomen med de svärmande känslorna, de stora himmelbestormande föresatserna. Också skref han för mer än tjugu år sedan. Nuförtiden brukas ingen hänryckning, om icke vid theaterapplauder, vid Boscos representationer, i concertsalongen och vid glasens klang. Lägg härtill betagne älskares hedniska dyrkan af sol, måne, stjernor, blåa ögon och rosenkinder, så har ni på ett bräde all den hänryckning, hvaraf vår tid är mäktig, här i norden åtminstone. Förgäfves skulle Orpheus och Väinämöinen stämma sina lyror; stenarne förblefve stenar och kreaturen kreatur. I en sublim författares verk förargar man sig öfver tryckfelen och när en stor man dör, frågar man först hvad likkistan kostar. Den skönaste vårmorgon gäspar man bort och när de späda löfven slå ut, är man just rätt belåten att få friska badqvastar. Nyttans tid är ej fallen för att svärma, den har annat tänka på. Förträffliga ekonomi!
3 Nu, liksom ofta förr när sjöarna blånat i fritt vågsvall och våren strött öfver jorden sin leende grönska, har jag stått på bergen vid Ulrikasborg och betraktat Helsingfors och tänkt vid mig sjelf: hvad månde blifva af detta barnet? Också här, har jag tänkt, smides Finlands framtid, dess flagg bör afskiljas, dess guld renas, dess jern smältas, hamras, stämplas. När jag sett huru man spränger gator genom bergen, huru man hugger den hårda graniten till glatta kuber, huru man framtrollar parker, gräsvallar och blomsterqvarter på de nyss så kala klippor – då har jag med undran besinnat maktens och penningens stora förmå|43 2|ga att omskapa ting och förhållanden. Helsingfors' betydenhet, jag har tillförene vågat yttra det, är i nuvarande stund mera improviserad, med konst framkallad och utifrån sammanhopad, än egentligen uppkommen af förhållandenas inre kraf. Jag har tillagt, att orsaken till denna dess artificiella natur dock hellre bör sökas i stadens ungdom, bråda vext och oförmåga att ännu sammansmälta sina beståndsdelar, än i något våldförande af lokala förhållanden. Tvärtom äro dessa i hög grad gynnande, och på denna omständighet fotar sig stadens framtid tryggare än på stora anslag. Jag hyser den öfvertygelse, att Helsingfors ännu är långtifrån att vara hvad det kan blifva. Så ligger t. ex. dess handel ännu i linda. Och den som vill hafva en åskådlig bild af Stadens fabriksindustri, behöfver endast betrakta fallet vid Gammelstaden, en lokalitet, hvilken, rätt begagnad, kunde användas till drifvande af ett väldigt bomullsspinneri, pappersbruk eller hvad som heldst, och som nu upptages af en liten mjölquarn och ett dito färgrifveri med några tusen rubels årlig produktion.
4 Af torgprisernas stora ojemnhet kan man tydligen sluta dertill att produktion och tillförsel från kringliggande nejder, ehuru mångfaldt uppdrifna sedan ett par tiotal år, likväl ej förmått hålla jemna steg med den i Helsingfors tilltagande folkmängden och konsumtionen. Denna vår har varit en af de dyraste på länge; de flesta förnödenheter ha stått 20 procent dyrare än förl.förliden vår. Nöden i flera trakter af östra Finland och foderbristen i Nyland ha varit af märkbart inflytande. Till all lycka kom tidig värma. Medan isen i nejderna kring Kuopio quarlåg alltintill medlet af Maj, försvann den här omkring den 24 April. Derpå följde torka och kyla, men sedan något mer än en vecka varma vårregn, omvexlande med solskensdagar. Allt står i späd och näpen grönska, från torftaken på skatudden till och med esplanadernas promenader, på hvilka man, synes ha gjort mindre lyckliga försök med det rationela landtbruket. Samma stora förbättringsifver har här och der i Kajsaniemi park »för trädens eget bästa» bortquistat löfsalarna. Skada på de mystiska skuggorna. Till verkliga förbättringar höra deremot öppnandet af en tvärgång genom den större promenaden, trottoirernas (stundom knapphändiga) beläggande med flata stenar och de allt vidlyftigare bedrifna quaibygnaderna.
5 Ångkommunikationen är öppnad och, som det synes, med ovanlig liflighet. Åbobolagets tillämnade medtäflare »Michael» fick laga förhinder. Deremot ha Storfursten, Menschikoff och Unionen redan fört ansenliga laddningar Petersburgare dels hit, dels till Stockholm. Förespelet till den stundande folkvandringen sågs för någon vecka sedan, då en vacker dag gator, promenader och handelsbodar hvimlade af brokiga främlingar, hitkomna på en lust- och profresa med det kolossala jernångfartyget Wladimir. Besöken från öster hafva i år begynt ovanligt tidigt och tros blifva lika ovanligt talrika. Som orsak dertill kan antagas Helsingfors' sunda läge under nuvarande sjukliga tid*)Dock ha frossorna i vår varit både täta och envisa, och som bäst grasserar här messlingen, ehuru af lindrigare art.. Alla villor i nejden af badhuset och ett stort antal enskilda lokaler äro redan betingade för sommaren. Som ett exempel på sommarhyrornas fortfarande höjd, må nämnas att en lokal af tre (visserligen stora, välbelägna och elegant möblerade) rum, jemte kök och tillbehör, för tre månader betalats med 250 Rub. S:rRubel Silfver. Till denna nya rubelskörd, på hvars varaktighet man akte sig att bygga, bidrager utan tvifvel den omständighet, att en mängd familjer från Sveaborg hitflytta under sommmaren, för att njuta af en friare luft, än den trånga och tätt befolkade fästningen kan erbjuda. Om för öfrigt besöken från Petersburg tilltaga i samma progression, som hittills, är ovisst, emedan mången torde quarhållas i den praktfulla kejsarestaden af hoppet om de glänsande fester, som komma att förherrliga H. K. H. Storfurstinnan Olgas biläger.
6 Vid universitetet fortgå nu examina med all ifver. Uppsjön i skolorna de sednare åren synes börja att afleda sina flöden till universitetet. Man uppger, måhända öfverdrifvet, att omkring 115 unga lärdomsämnen denna vår skola kämpa för vinnandet af akademisk medborgarerätt. Antages, på grund af gammal sorglig erfarenhet, att omkring ¼ af dessa 115 nödgas, träffade af dunderordet repuls, »dö för folket»,konsekvensändrat/normaliserat så uppkommer dock för matrikeln en tillökning af 86¼ student, eller ⅕ af hela corpsen, medan månget år förut antalet af ett helt års novitiioriginal: novivitii icke öfverstigit denna ziffra. All utsigt är derföre till manstark lärdom, och det är godt, endast man börjar utse att bildningen är nyttig för alla yrken och att det för studenten ingalunda är någon degradation att ingå på andra banor, än den knagliga tjenstemannavägen. – Den nya Vestfinska afdelningen firade d. 15 Maj sin föreningsfest i brunnssalongen, hvilken man för tillfället smakfullt dekorerat med friska granar och åtskilligt löfverk. Den 25 Maj hade ett antal studenter i samma lokal improviserat en sexa för Professor Runeberg, hvars långa bortovaro från universitetet ej kommit den akademiska ungdomens kärlek och vördnad för honom att kallna.
7 Men dagligen glesna studenternes skaror, och deras rankiga reskärror följas i spåren af stora, tungt packade vagnar, interimsbostäder för hela fromma familjer, som draga ut till »das Land wo die Citronen blüh'n» – om icke just citroner, så åtminstone spenat och filbunke. Quar i staden stadna 1) helsovännerne; 2) helsofienderne; 3) helsoentreprenörerne; 4) de som lida af börsfetma; 5) dito af börstvinsot – eller med andra ord: drinkarne, duscharne (Gräfenbergarne ämna bosätta sig fem fot under vattenytan i Kuppis källa vid Åbo), läkarne, lejonen, ekonomerne – dessutom en stor mängd skrifkarlar, vaktmästarne, trafikanterne, polisen, väderleksobservatorerne, vinutspädarne, cigarrfabrikanterne, blussömmerskorna, löskragstvätterskorna, kringelflickorna, brandvakterne, hamnfogdarne, kålkokarne, gatläggarne, namnsdagsblåsarne, markattsdanslärarne, läsvurmarne, tjufgömarne, och åtskilligt annat hederligt folk, utan allsköns rangordning räknadt. Quar stadna äfven bergen, stenhusen och brandtornen, men en del hus i vissa stadsdelar synas mycket böjda att gifva sig på flykten vid första väderil. För de quarvarande är sörjdt som vanligt; solsken och frisk luft nekas ingen. Fashionabelt folk, som ha råd, fördrifva sina quällar i parkerna, promenaderna och vid brunnshuset. Den öfriga skaran har visserligen krogarne, men också ingenting annat, ty att med torr mund och på behörigt afstånd gå och betrakta huru »bättre folk» mumsar godt, det blir i längden enformigt.
|43 3|8 Ja jag upprepar ett äldre yttrande: det är en stor, en betänklig brist för en stad med massor af arbetare, att totalt sakna folknöjen. Menniskan lefver icke endast af bröd; likaså visst som hennes förstånd behöfver upplysning, likaså visst behöfver hennes hjerta en smula glädje, för att trifvas i lifvet. Det saknar ju den arma arbetande klassen. Dagar af tungt arbete och knappt bröd behöfva quällar – en i veckan åtminstone – af någon trefnad. Man märker det mest när sommarn stundar. Heder och tack åt militärbefälet, som denna vår låtit musiken spela i promenaderna oftare än förr – det enda folknöje vi hittills ägt.
9 På den bildande konstens horizont synas späda strimmor af en gryende dag. De i ritsalen exponerade belgiska oljemålningarna, äfvensom Hr Knutsons försökta genremålning af hästmarknaden i Borgå, stadna långt i skuggan i bredd med Hr Ekmans tre nyaste taflor, hvilka nyss inköpts af Konstföreningen för en sammanlagd summa af 370 Rub. S:r. En vacker tanke lärer dessutom vara å bane: den att uppdraga åt Hr Ekman att måla choret i Åbo domkyrka al fresco, något som vore högeligen önskvärdt och glädjande. Hr Ekman skall för öfrigt nu äga arbete och beställningar fullt opp, likaledes ett godt tecken.
10 Musiken har kultiverats af Symphoniföreningen. Denna vackra inrättnings sednaste soirée var i flera afseenden utmärkt, ehuru orchestern till någon del glesnat i följd af flera medlemars afgång från Hr Ganzauges kapell. Älskelig som en fésaga är den då ånyo föredragna Mendelsohnska ouverturen till »Märchen von der schönen Melusine».konsekvensändrat/normaliserat Äfven Hr Pacii gratiösa stråke, som länge saknats i solopartier, lät åter höra sig i de målande variationerna öfver »Studenter äro raska bröder».konsekvensändrat/normaliserat – För resten endast »aftonunderhållningar» af familjen Kirchheim. Sommarn blir troligen mera musikalisk. Bland andra väntas pianisten Mahler från Reval. Hr Rongsted har afrest.
11 Theatertiljorna lära dessa dagar beträdas af Madame Tietz med de sina, tyskt operasällskap. Om truppens sammansättning förljudes ännu ingenting, endast att den är fåtalig. Man synes påräkna utländsk publik.
12 Och härmed au revoir! Strödda skyar skymma stundom den sista majsolen, men en mild fläkt genomandas luften och skalderne skulle säga att kärleksrysningar ila genom naturens hjerta. Ut skyndar jag till fjärdarnas frihet, ty det dammar i staden och örat döfvas af droschkornas larm. I den leende grönskan under Thurholmens hvita björkar vill jag se solen sjunka bakom de gråa bergen och Nikolaitornet fjerran glimma mot den glödande aftonhimlen midt i perspektivet bortom sundens och vikarnas klara silfverböljor.