Bonnier, Albert–ZT 17.7.1871

Lästext

Albert Bonnier till Zacharias Topelius 17.7.1871

Stockholm den 17 Juli 1871.

HHögädle Herr Prof Z Topelius
p. tpost till Ekenäs

1 Jag får bedja om öfverseende att jag så länge dröjt att besvara Tits ärade af 12 f mförra månaden, men lemma startdet deri framställde förslagkommentar var verkligen både till omfång och i flera andra afseenden af den beskaffenhet att det erfordrats tid, begrundning och kalkyler för att kunna besvaras, och jag vill icke neka, att det, som man säger, satt mig myror i hufvudet och gjort mig villrådig – och det hufvudsakligast derföre att medan Tits vilkor hittills alltid varit af den beskaffenhet att jag alltid genast kunnat med gladt mod gå in på dem, så framställer Tit nu så svåra vilkor, att jag omöjligen ser mig istånd att kunna antaga dem utan åtskilliga modifikationer. Våra mångåriga vänskapliga relationer låta mig emellertid hoppas att Tit icke skall neka att lyssna till mina betänkligheter och mitt kontraförslag.

2 Jag finner det ganska förklarligt att en författare, i den mån hans läsekrets vuxit och hans penna vunnit flera vänner, samt sedan han på grund deraf erhållit påstötningar, vinkar och anbud från håll, der man tidigare kanske icke skulle ha haft kurage att ens gifva honom de honorar han erhållit – ökar sina anspråk. Det är ju äfven i sin ordning att han får åtnjuta den högst möjliga inkomst som hans arbeten kan förskaffa honom, men å andra sidan torde det icke heller kunna anses obilligt att förläggaren, i synnerhet när det som här gäller ett företag af för vårt land och våra förhållanden betydligt omfattande dimensioner, ser sig för med litet betänksamhet och håller sig på realitetens mark samt icke låter sig alltför mycket bortföras af spekulationens ifver. – Jag vågar verkligen, vid begrundandet af de af Prof:n nu uppställde vilkor, befara, att några vigtiga omständigheter icke blifvit dervid nog tagit i betraktande. Dessa äro, först och främst, den relativt fåtaliga läsekrets vi hafva för böcker på vårt tungomål – och för det andra plägseden och den på grund deraf uppkomne nödvändigheten att hålla våra böcker i ett boklådspris, som t. ex aldrig uppgår till hälften utaf, hvad originalarbetena vid deras första utgifvande kosta i England, Frankrike, Tyskland och Danmark.

3 Hvad nu den förstnämde af dessa omständigheter, den begränsade läsekretsen angår, så beder jag att Tit icke misstycker att jag för att styrka min mening derom, tagit till bevis ett af Tits egna arbeten. Af Tits dramatiska dikter som trycktes år 1861 uti en upplaga af 1500 expl finns ännu öfver 500 expl qvar och sålunda äro på dessa tio år icke ännu sålda ett tusen expl (hvari ingår ett icke så litet antal bortgifne fri Expl) och detta uti Finland och Sverige tillhopa! Jag anför detta ingalunda såsom ett klander mot arbetet eller som beklagande öfver förlaget deraf, utan endast för att visa att den af Tit uppställde basis, med en upplaga af 3000 expl, som borde realiseras inom 5 år icke kan vara|| tillämplig för alla delar af Tits arbeten:

4 Beträffande den andra punkten eller boklådspriset, så vill jag endast göra uppmärksam på att priserna på de af Tits arbeten, som egentligen haft en större afsättning, neml Fältskärn har varit ganska lågt, nemligen vanligtvis 12 à 15 öre för 24 sidigt ark – hvilket gör 8 à 10 öre för 26 sidigt och att det icke är oantagligt att många för det relativt billiga pris föredragit att köpa sig verket framför att låna det – hvilket med fördel praktiseras då böckerna falla sig för dyra. Men att det blir svårt, om icke rakt omöjligt, att bibehålla ett så billigt pris med ett så betydligt ökadt honorar, torde falla af sig sjelf, och likväl är, å andra sidan, ett billigt pris ett nödvändigt och oundgängligt vilkor för att ett arbete skall få en någorlunda spridning.

5 Vidare måste jag be att få framställa mina stora betänkligheter mot den tilltänkta planen att göra tvenne skilda upplagor, med tvenne skilda förläggare och förlagsrättigheter. Denna method innebär nemligen för båda förläggarna en ganska stor framtida risk. Det går nemligen nog an, så länge hvardera förlaget – det finska och det svenska – eges af fullt solida personer – sålänge kan man kanske å hvardera sidan vara garanterad mot inkräktningar på eget område, men om vi tänka oss det fallet, att endera upplagan genom förläggarens död, konkurs eller annan orsak öfvergingo i främmande hand och antagligen då bortslumpades för ett vrakpris, hvar finns då säkerhet för att icke denna upplagan skulle kunna uppträda som täflare med den andra upplagan inom dess eget område och utbjudes till ett pris, som skulle medföra nödvändighet af prisnedsättning m. m. äfven af den i landet legitima upplagan? Jag befarar verkligen vådor af detta system och det glädjer mig derföre äfven att se, att Tit icke absolut vidhänger denna dualistiska åsigt, utan redan uttalat, att det skulle stå fritt för en förläggare i endera landet att bli egare af hela förlaget.

6 Sedan jag nu sålunda i största korthet påpekat ett och annat som enligt min uppfattning nödvändigtutanför pappret (radslut) måste fästas afseende vid, tager jag mig friheten att här bifogad öfverlemna ett förslag till uppgörelse om köpet af de af Tit uppgifna arbeten, och ehuru att de af mig föreslagna belopp i några fall underutanför pappret (radslut)stiga Tits förslag hoppas jag dock att Tit skall medgifva att de äro för våra förhållanden ganska aktningsvärde och utvisa ett stort förtroende på framgång – ty det blir ett stort kapital när nu tryck ochutanför pappret (radslut) papper m m kommer till – som skall insättas i detta företag.

7 Ett moment beder jag äfven att få göra uppmärksam på innan jag slutar och det är att just det stora omfånget som Tits samlade arbeten kommer att få, medförer att ett endast ett mindre antal lemma startafnämarekommentar deraf kan vara att påräkna, än om de blott utgjorde en tredjedel eller fjerdedel af hvad de nu göra – ty få äro de bokälskare som våga sig på en Subscription af en förfs verk i 28 delar mot hvad som kan påräknas, då hans samtliga verk kunna rymmas i t. ex 5 à 6 delar.

||

8 Jag hinner nu ej mera i detta ämne, utan öfverlemnar bifogade förslag till Tits välvilliga begrundande och öfvergår under tiden till att tala om hvad som nu först föreligger, nemligen 4:de bandet af Läsning för Barn.

9 Jag tackar för det erhållna manuskript dertill. Jag lemnade det genast till Prof Malmström, som ehuru att han eljest numera – i anseende till mångfaldiga större arbeten – frånsagt sig allt illustrationstecknande likväl haft vänligheten åtaga sig detta. Han har sagt mig att han funnit 3 à 4 passande lemma startsujeterkommentar bland det erhållne manuskriptet – men om Tit har mera manuskript att snart kunna sända, så vore det bra, så att han äfven kunde få tid att genomse det. – Hvilka stycken han fäst sig vid kan jag icke i dag uppgifva, men skall göra det i ett bref om få dagar. Sättningen borde sedan snart börja och skola vi då se till att illustrationerna bli någorlunda jemnt fördelade i bandet. – Huruvida äfven musikbilaga kan medhinnas kan jag icke nu säga – men den är dock af underordnad betydelse. Emellertid beder jag om en vink hvilka stycken Tit finner lämpligast för musikalisk behandling – samt huruvida Tit ovillkorligen vill att Josephson skall anmodas derom eller om jag skulle få lof att vända mig äfven till någon annan af de mera begåfvade yngre svenska musicispråk: latin.

10 Motseende Tits benägna vidare underrättelser och meddelanden, tecknar jag

Med vänskap och tillgifvenhet

Albert Bonnier

 

Förslag till kontrakt med Topelius

11 I ändamål att åstadkomma en till format och tryck likformig och passlig upplaga av Professor Z Topelius samlade skrifter, öfvertager Bokh Alb. Bonnier i Stockholm, på lika vilkor som varit gällande för de af Professor Topelius arbeten till hvilka han förut förvärfvat sig förlagsrätt, nämligen ensam och uteslutande förlagsrätt för all framtid, medelst detta kontrakts undertecknande, ytterligare förlaget af efterföljande arbeten af nämde författare, mot de här redan uppräknade belopp i Svenskt riksmynt, nemligen

Läsning för barn IV & V Delarna tillsammans 24 sextonsidiga ark à 80:- = utgörande 1920:-
Noveller, mindre, Ett band 14 ark
Noveller, större 3:neband 50 ark tillsammans 91 sextonsidiga ark à 75:- 6825:-
Romaner 2:ne band 27
Skrifter i blandade ämnen 2:neband 25 ark 75:- 1875
Dramatiska arbeten I 13 ark à 25:- = 325:-
Summa 2075
〃 〃II – III delen 35 ark à 50:- 1750
Lyriska Dikter
I Ljungblommor 16 ark à 100:- = 1600:-
II Nya Blad 16 ark à 50:- 800:- Summa 5400
III En ny samling 20 ark à 150:- 3000
Summa Summarum R:mt Rg 18,095:-
samt slutligen följande
Fältskärns berättelser VI & VII Cykeln tillsammans minst
Berättelser ur bibliska Historien I band 50 ark à 150:- 7500
Summa R:mt 25,595:-

12 Utgifvandet skall börjas [    ]Tomrum och reguliert fortsättes sålunda att minst 50 ark årligen utkomma, så att hela upplagan kan vara fullbordad inom loppet af fem år och författaren inom denna tids förlopp sålunda ha kommit i åtnjutande af det stipulerade honorariet i dess helhet. Honorariebeloppen skola föröfrigt alltid tillhandahålles författaren hvar för sig, senast tre månader efter hvarje dels tryckning.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Läs inledningen till korrespondensen här.

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    1 det deri framställde förslagd.v.s. förslag till samlade skrifter, se inledn.

    7 afnämare här: köpare.

    9 sujeter motiv.

    Manuskriptbeskrivning

    • Brevsignum: 1182
    • Avsändare: Bonnier, Albert
    • Mottagare: Topelius, Zacharias
    • Arkiv: Nationalbiblioteket
    • Samling, signum: Topeliussamlingen 244.8
    • Form: brev
    • Status: original
    • Format: 28 x 22 cm
    • Lägg: 1
    • Antal blad: 2
    • Sidor brevtext: 4
    • Färg: blåaktigt
    • Kvalitet: tunt brevpapper
    • Mönster: vattenlinjer, brevhuvud
    • Tillstånd: slitet, frånsidans text syns
    • Skrivmaterial: svart bläck
    • Övrigt: kartonglist; slutet av brevet (förslag till kontrakt), på skilt blad, inte bevarat; denna del transkriberad från Bonniers kopiebrev, Br4197

    Faksimil