Bonnier, Albert–ZT 16.1.1883

Albert Bonnier till Zacharias Topelius 16.1.1883

Albert Bonnier,
Boktryckare och förlagsbokhandlare. Stockholm, Ålandsgatan 17.

den 16 Januar 1883.

Kära Broder Topelius!

1 Jag erhöll i går ditt vänliga bref af 12:e hvilket undervägs har korsat sig med mitt bref till Dig af 9:de. Jag relaterade deri en hel hop om M. Brown – utdrag ur hrr Jansen M Clurgs bref hvilket jag nu finner kunde ha varit öfverflödigt då dessa hrr nu sjelfva skrifvit vidlyftigt till Dig.

2 Saken börjar blifva ganska intrassladt och icke god att reda. Väl var det emellertid att Du kommit i besittning af »Species factispråk: latin» eller expl af bägge de kämpande öfversättningarne – så att Du derigenom kan låta anställa jemförelser af kompetent person.

3 Jag har icke varit i stånd att kunna åstadkomma ett dylikt utslag – enär Miss Brown aldrig hos mig företedt något expl af hennes öfversättning – troligen har hon icke fått något expl deraf fr. America. – Derjemte är det verkligen ett ganska|| kinkigt uppdrag – t. o. m att finna någon fullt kompetent (och derjemte opartisk och uppriktig) person som vill åtaga sig det: – Omöjligt torde det dock icke vara – blott man får tid på sig – (och expl af öfversättningen).

4 Emellertid har saken genom det nyaste uppslaget, hrr Jansen, M C. uppträdande blifvit än mera brydsam och allt hvad jag i närvarande stund kan råda till är: att icke öfverila sig.

5 Jag tror t. ex att det alls icke var illa att Du ännu icke gifvit Miss B. någon ny och formlig autorisation – ty så gerna jag föröfrigt ville rangera mig på hennes sida så är der dock åtskilligt för mig oklart i hennes förhållande till motparten, hvilket jag önskade först ha klart utredd.original: utredd

6 Ett faktum är det ju t. ex att hon till dem såldt och fått betalt för sin öfversättning – antingen 900 D. som de påstå eller 500 D, som hon säger. Men då detta är faktiskt frågar jag mig om det är så rätt och honett af henne, att på någon grund af någon uppkommen tvist om arbetets beskaffenhet vilja sälja en annan öfversättning på annat håll – och förtjenar hon i så fall det stödet som ligger i förfs autorisation?

7 Bäst och rättast hade derför varit om hon kunnat sjelf eller genom någon ny-vunnen förläggare återköpa sitt manuskript|| för att hålla Chicagoherrarna skadelösa för deras utlägg.

8 Emellertid ligger äfven i deras beteende åtskilligt klandervärdt, nemligen att de ännu i bref af 11 Decbr (som jag sett) föreslå henne ett dylikt återköpande af hennes manuskript – och samtidigt redan hafva tryckt 1:sta delen af arbetet!

9 Men om hrr Jansen M C. äro så hänsynslösa, hvarför komma de nu och begära förfs autorisation, hvilken ju enligt de vanliga amerikanske rättsbegrepp är en för dem alldeles öfverflödig sak? Är det för att bete sig – eller åtminstone visa sig inför författaren som gentlemän? Eller är det bara helt enkelt ett shakdrag mot Miss B. för att motarbeta en möjlig medtäflan?

10 Det är verkligen icke godt att reda allt det trassliga i denna härfva och utforska allt hvad som ligger bakom hos hvar och en af motparterna.

11 Jag tror icke der finnes annat att göra än att få utrönt hvilken öfversättning som är den bästa och väl är det att Du åtminstone nu har fått materialet i händer dertill.

12 Interessant skall det bli att få höra huru nära deras upplaga kommer hennes. Kanske är det blott en af annan hand vidtagen filning, putsning och retouchering, som skiljer dem åt? Men i så fall kan man undra: hvartill hennes protester tjena och|| hvarifrån hennes ursinne mot dem härrör?

13 Ifall de »de orättvisor och den skymf» som Du skrifver att hon beklagar sig öfver – ifall de reducera sig till de skrapor h som stått i de bref från Chicagoherrarna som hon visat mig – så får jag säga att hon gör elefanter af myggor ..

14 Jag måste ock berätta Dig att jag på jagt efter att här få upplysningar af literära autoriteteter om hennes förmåga äfven kom i samtal med Dagbladets respektabla och kunniga utgifvare, W. Walldén – och efter hvad han yttrade tycks han fått nog af henne och icke tycks vara hugad att öppna sina spalter för hennes privata tvister.

15 Känner Du något om orsaken hvarför hon blifvit ovän till frkn Selma Borg? Det var ju dock denna som allra först hos henne väckte idén att studera svenska och egna sig åt öfvers. af sv. literatur? Eller misstar jag mig deri?

16 För ögonblicket har jag intet vidare att tillägga i frågan. Jag har flera dagar väntat på ett nytt besök af Miss Brown och skall när jag får se henne fråga om hon kan skaffa expl af sin öfversättning.original: öfversättning Om äfven jag då kan lyckas få fatt på någon autoritet till domare så kunde vi ju jemföra omdömena. Emellertid måste jag protestera emot »att ha förklarat hennes öfversättning omöjlig»! Hur skulle jag kunnat det, då jag aldrig sett den? Det måste ha berott på missuppfattning|| å hennes sida.

17 Nu till några andra ämnen.

18 Ifall bandena på Vqv behaga Dig så sänder jag Dig med största nöje inbundna expl af äfven II Cykeln – antingen om Du vill – till utbyte mot häftade eller ytterligare Helt och hållet hur Du vill..

19 Gör mig i stället en annan tjenst. – MJag har blifvit erbjuden en samling berättelser af en finsk »folkskald» P. Paivarinta. De skulle öfversättes på svenska och tryckas hos unga Söderström i Borgå och det är han som vill sälja en del af upplagan till en svensk förläggare.

20 Monne dessa berättelser kunna ega interesse äfven här? Äro de icke alltför specifikt lokala? Ha de verkligen något större värde t. ex som folkläsning? – Jag ville gerna först höra ett opartiskt omdöme om dem – och dernäst är det frågan om den svenska öfversättning som Tit Söderström låtit göra kan försvara sin plats här och bryta väg för ett okändt författarenamn.. – Jag vore Dig mycket förbunden för en upplysning och ett råd härom med det snaraste. – Din helsning till Lea skall glädja henne.

Din tillgifne vän

Albert Bonnier