ZT–Bonnier, Albert 15.2.1880

Zacharias Topelius till Albert Bonnier 15.2.1880

A. B.

Björkudden 15 Febr. 1880.

Min gode Bror!

1 Postverket gör affärer på oss. Jag afsände, för säkerhets skull, i går lördag korrekturet på arken 4–6, men hoppas, att dessa rader, innan hvilkas jag afgång jag hoppas väntar få mottaga Hangöposten, skola hinna Express i morgon måndag.

2 I gårdagens korrektur glömde jag göra en rättelse. Der omtalas i 6:te kapitlet »vid riksgränsen», ungefär 3:dje sidan från början, Savolaksvapen såsom två armar med svärd, men detta är rätteligen Karelens vapen, och Savolaks för i skölden en båge med pil. Jag beder dig derför hafva godheten rätta detta ställe till följande lydelse:

3 Gån till Kuopio, gån till Sankt Mickel, öfverallt der Savolaks’ eller Karelens vapen finnes måladt i kyrkorna, och I skolen finna en spänd båge eller två armar, som sträckas emot hvarandra med barthuggande svärd.

||

4 Om du finner det enda ordet »Vinterqvällar» mera anslående, än »Finska V.», så återgå vi till detta första, och du sänder mig nytt korrektur på förordet, deri jag med en lätt modifikation får det senast sända slutet att passa in. Något annat tillägg än Finska anser jag ej böra väljas.

5 »Gröna kammarn i Linnais gård» ligger färdig att följa »Konungens Handske». Jag afsänder den troligen nästa vecka lördag. Detta mscr. bör fullt upptaga 6 ark.

6 Det är oss alla kärt att erfara de lyckliga resultaterna af de dinas vistelse i Davos, en för oss och troligen de flesta nordbor obekant ort. Om svenska och finska läkare gjort sig mera möda att studera kurorterna och mindre litat på hörsägner och humbug, skulle de ej skicka så smånga att dö i utlandet. Huru är ej hela rivieran öfversållad med nordiska grafvar! Vår kejsarinna undgick med knapp nöd att få sin graf i Cannes.

7 Mycken tack för »Et Dukkehjem», som skall återsändas! Stycket är djupt anlagdt|| och, på ett par svagheter när i motiverna, mästerligt gjordt. Det är sannerligen en bomb i många tusende hem, som ännu icke erfarit pröfningen. Slutet kan ingen moder fullt godkänna – det är den qvinnliga egoismen, som reser sig mot den manliga och som har sitt berättigande i en situation, men ej i ett lif. Och der hade dock endast fordrats ett spår af modern, jemte makan och qvinnan. Ibsen trodde sig icke gifva de senare hela, utan att uppoffra den första; deri har han misstagit sig: hans docka är i slutet en man och icke en qvinna. Hvilket icke hindrar detta stycke att intaga första rangen inom sitt område.

8 Vi ha också nyss läst »Leonarda» i vår lilla aftoncirkel. Man skall vara på förhand säker om sin publik, för att våga gifva den ett sådant fragment. Hela stycket har endast 2 à 3 roler och två karaktersfragmenter utan början och utan slut. Resten är idel staffage, med en dialog, som i sin förmenta concentration är så stympad, att den fordrar förmågor af första rang, för att blifva begriplig. Motiverna dertill så svaga och nyckfulla, att alla marionetterna röras med trådar.

||

9 Kl. 4 e. m. Jag mottager just nu ditt bref af d. 152. »Gammalt och Nytt» är en gammal rubrik och fordrar, som du sjelf anmärker, »nytt», hvilket måhända kommer längre fram, men icke i denna cykel. »Från flydda tider» är en vacker titel, ej just heller ny, men en del noveller etc. tilldraga sig just i vår tid.

10 Din anmärkning om missförstånd af »Vinterqvällar» är berättigad. Jag har i förordet antydt meningen dermed, – och resultatet är, att jag ej finner något bättre. Men välj mellan »Finska» eller blott »Vinterqvällar», och sänd mig med nästa Express förordet; jag återgår lika gerna till det första. »Suomis bygder» tillhöra en här öfvervunnen ståndpunkt från Qvantens tider.

11 Låt mig veta när frågan med Edlund om Läsn. f. Barn V är uppgjord.

12 Apropos deraf, så har du väl lagt märke till de norska jalousierna mot Kjöbenhavns förläggare. Ligesaa hos os.språk: danska

13 Jag tackar dig för de införda rättelserna. Anmärk utan farhåga för uppriktiga svar af

din vän och bundsförvandt

Z. T.

14 P. S. Om nu »Kungens Handske» blir endast 11 ark, vore det då ej skäl att börja med ett dubbelhäfte af detta omfång? Men det öfverlemnar jag allt åt dig.