Bonnier, Albert–ZT 30.10.1872

Albert Bonnier till Zacharias Topelius 30.10.1872

Stockholm 30 Oktbr 1872

HHögädle Herr Prof Z Topelius
Helsingfors

Bäste Herr Professor

1 Jag tackar för ärade brefvet af 23:d. De anmärkta små felen i Ljungblommor (förargligt nog att ens något skulle finnas – men några äro dock af föga betydelse) hunno nätt och jemnt att bli insatta under innehållsförteckningen som just var under pressen.

2 Professorns i samma bref framställda tvifvel huruvida jag skulle vara berättigad att sälja expl af Ljungblommorna till Finland öfverraskar mig något och gör mig ganska ledsen – emedan jag icke ville att något skulle uppstå som kunde grumla ett mångårigt vänskapligt affärsförhållande. Jag skyndade mig derföre genast att efterse hvad som om denna sak varit yttradt i Tits bref och finner intet enda ord derom vidare, än efterföljande rader i Tits bref af 24 mars 1872.

3 »Jag förmodar, att den nya Upplagan gäller Sverige, ty utan motsvarande format för Nya Blad i Finland, skulle den väl ej ha att påräkna afsättning här. –»

4 Förutom dessa rader, (hvilka jag mera tog som ett vänskapligt yttrande i förbigående) finner jag, som sagdt, icke något i de under detta år från Tit erhållna bref, antydande någon inskränkning af min försäljningsrätt af Ljungblommorna och Tits benägna qvitto å honoraret af 6 Oktbr, lyder ordagrannt

5 »Af Hr Bokh B har jag emottagit 1000 Rd Sv R:mtRiksdaler Svenskt riksmynt, utgörande full liqvid för rättigheten att trycka och försälja en ny (femte) upplaga, 1872 af mina Sånger, första samlingen, Ljungblommor; hvilket oss emellan öfverenskomna honorar härmed qvitteras.»

6 Jag må äfven tillägga att mitt anbud i honoraret var under under förutsättning att allt skulle vara som förut och jag icke lida någon inskränkning i min rätt att försälja boken – och detta icke allenast med afseende å hvad som deraf kan afyttras i Finland – ty detta är ju proportionsvis dock icke så betydligt, utan fastmer derför att det i sjelfva verket är för mig nästan alldeles omöjligt att kunna garantera, att ej expl på andra vägar och utan mitt förvållande letar sig fram dit, hvilket i våra dagar med utvecklade och täta kommunikationer då finska bokhandlare rätt ofta personligen hitkomma och här göra inköp i boklådorna – icke är så lätt att|| hindra som fordomdags.

7 Deremot har jag nog tänkt mig den möjligheten att Tit i alla fall ville reservera sig att ha fri hand att i Finland äfvenledes framdeles föranstalta en ny upplaga deraf, men som Tit aldrig derom uttalat sig, så var det min tro att Tit ville låta dermed anstå ännu någon tid och i alla fall göra mig ett meddelande derom.

8 Beträffande hvad Tit yttrar sig »förut hafva nämnt såväl i affären med Nya Blad som Läsning f Barn IV» att regeln från denna tid är skilda upplagor för Sverige och Finland så är det visserligen riktigt att Tit under åtskilliga af de senare åren i sina bref stundom fällt något yttrande om attoriginal: »att man i Finland voro missnöjd öfver, att Tit lät sina arbeten tryckas här – men jag kan heligt försäkra att jag aldrig uppfattat detta annorlunda, än att detta vore en omständighet om hvilken vi för hvarje särskildt fall skulle träffa speciellt aftal – och uti kontrakterna om de båda nyssnämnda böckerna finnes detta äfvenledes direkte infördt, likasom der ju också samtidigt i Finland utgafs särskilda upplagor af dessa böcker. Men som jag alls icke från Tits sida förnummit något om, att Tit redan nu vore betänkt på en finsk upplaga af Ljungblommorna, så kunde jag icke ana att Tit ville hafva sin endast lösligt uttalade åsigt ansett såsom en på förhand för alla inträffande fall antagen ömsesidig stipulation och önskligt hade det onekligen varit, att Tit i sitt första svar denna vår (1872) angående Ljungblommornas 5:te upplaga hade bestämt yttrat sig derom.

9 Nu är emellertid frågan huru vi i denna sak skulle ställa till båda deras belåtenhet. Jag tycker att jag har fullkomlig rätt att sälja expl äfven i Finland – men Tit säger Nej! dertill. Kunna vi icke hitta på något förmedlingsförslag eller anser Tit sig hafva fullkomligt rätt – och mig ha fullkomligt orätt? – I senare fallet måste jag väl fråga mig efter Tits önskan – ty ovänner skulle vi ej bli derför. – Men juridiskt, (ᴐ: efter ordalydelsen i Tits qvitto) eger jag dock obestridligen rätt att sälja expl af upplagan både här och der!

10 Jag frågar nu

11 Vill Tit bevilja mig rätt ännu för någon tid (t: ex 1 à 2 år) till spridning äfven i Finland af Ljungblommorna? Vill Tit ha något serskildt vederlag för ett dylikt medgifvande och huru mycket?

12 Var god och öfverlägg saken och svara mig pr Telegram, ty sjöfarten slutar snart. En kopipress har jag idag köpt åt Tit och skall sända den med nästa båt.

Vänligen

Albert Bonnier