ZT-Borchsenius, Otto 26.10.1877

Zacharias Topelius till Otto Borchsenius 26.10.1877

Herr Candidat Otto Borchsenius,
Kiöbenhavn.

Helsingfors 26 Okt 1877.

1 Jag tackar Dem för Deras vänliga och upplysande bref af den 12 Okt. De ha verkligen lyckats att i någon mån vederlägga mina betänkligheter mot öfversättningar från svenskan till danskan och tvärtom. Jag är icke doktrinär i mina åsigter, fastmera villig att inrymma den praktiska erfarenheten dess rätt i praktiska frågor och medgifver således, att i valet mellan att se en|| bok oköpt och oläst på bokhandlarens hylla, eller att se den spridd bland en talrik läsarekrets, föredrager jag det sednare. Min egen erfarenhet är, att sedan jag för 40 år tillbaka lyckades få Andersens Oehlenschlägers, Chr. Winters, Holbergs m. fl. arbeten på danska, tålde jag icke att se dem i svensk öfversättning. Med Ingeman var ett motsatt förhållande. Jag gjorde hans första bekantskap på svenska, – likasom äfven Hertz, Heibergs m. fl:s theaterstycken – och fann att jag kunde njuta af dem äfven i denna drägt. Jag lemnar således denna fråga åt enhvars, och särdeles åt|| praktiske literatörers, erfarenhet.

2 Deras och Roms kamp mot en underhaltig colportage-literatur har min varmaste sympathi, och med Deras förklaringar, såväl i de häften De hade godheten tillsända mig, som i sednaste bref, är jag nu så temligen på det klara med Deras plan. Må den få en fullständig framgång! I likhet med Rydberg, anser jag det för en ära och för den bästa vinning en författare bör önska, att kunna lemna något bidrag till detta omfattande försök att uppfostra ett folk med god literatur. De ha troligen öfverskattat Fältskärns betydelse i detta|| afseende, då ju lokalfärgen och de historiska fakta närmast äro beräknade för finske och svenske läsare. Det gläder mig dock nu, att jag, – i de perioder som beröra Danmark, och särskildt i Carl X Gustafs historia, – Tror mig ha gjort Danmark rättvisa, utan aning då, att denna skildring skulle engång få danska läsare.

3 Jag tvekar således icke, att, enligt Deras önskan, numera samtycka till att Fältskärns Berättelser öfversättas af Dem till danskan och utgifvas af Hr Rom enligt den plan dDe för mig framställt. Detta|| samtycke skall jag längre fram meddela skriftligt i den form De önska.

4 Det enda vilkor jag tills vidare härvid fortfarande fäster är att De vänligen tillsända mig ett exemplar af den svenska upplagan med utmärkande af de ställen eller stycken af arbetet, hvilka de önska utstryka eller förändra, äfvensom den ändrade titeln, samt att jag derom må äga beslutande rätt. Jag hoppas, att De ej finna mig omedgörlig i detta afseende.

5 Hvad angår honoraret, beder jag å min sida, att ej blifva|| missförstådd. Min åsigt är enkelt den, att om en förläggare gör affärer på en öfversättning, bör han ej rikta sig på författarens bekostnad. För att boken ej må blifva för alltid en förläggarespekulation, har jag tagit till regel att förbehålla mig dispositionsrätt öfver andra och följande upplagor, i det att jag för första upplagan endast begärt en vårdad öfversättning och i öfrigt lemnat förläggaren full frihet för densamma, utan anspråk på honorar. Jag tror, att De finna detta billigt.

6 Då jag nu är förvissad om att|| Fältskärn är i goda händer hos Dem och Hr Rom, hvilket för mig är hufvudsak, håller jag icke heller formelt på mitt andra, sednast uppgifna vilkor, utan begär endast Hr Roms förklaring, att han icke utan mitt samtycke skall framdeles utgifva en ny upplaga.

7 Under det rättslöshetstillstånd, som förut exsisterat, kan jag knappt förvåna mig öfver att såväl Fältskärn, som Läsning för Barn blifvit utan min vetskap öfversatta till danskan. Deremot har Nordahl Rolfsen i Kristiania begärt och med nöje erhållit mitt samtycke till hans norska upplaga af mina barnhistorier, som framträdt friska|| och naiva under hans händer.

8 Finska Landtdagen har just i dessa dagar diskuterat en lag till skydd för literär och artistisk eganderätt. I vårt fyrkammarsystem har frågan genomgått härtills tre stånd. Eganderätten till originalet skyddas 50 år efter författarens död, som i Danmark och Sverige, men i frågan om öfversättningar ha våra ständer ansett Svenska riksdagens beslut så föga efterföljansvärdt, att författaren här torde få uteslutande rätt till öfversättningar af sitt arbete antingen lika länge som skyddstiden för originalet, eller, som några föreslå, under sin lifstid. Detta gäller dock endast öfversättningar till våra egna språk, finska och svenska, men för andra språk torde en en skyddstid bestämmas af fem år efter arbetets utgifvande.

9 När De framdeles vill meddela mig vidare om Deras literära plan, skall det vara mig kärt. Jag önskar Dem mod och kraft.

Z. Topelius

10 P. S. ”Nær og Fjern” har härtills ej varit spridd i Finland, såsom den förtjenar. Jag tror det vore väl, om t. ex. Frenckellska Bokhandeln i Helsingfors anmodades att här vara dess agent.