ZT–Bonnier, Albert 8.3.1876

Zacharias Topelius till Albert Bonnier 8.3.1876

A. B.

Cannes 8 Mars 1876.

Min gode Bror!

1 Mycken tack för vänskapsfulla skrifvelsen af den 26 Febr., jemte flerfaldiga bokremisser, som gjort oss nöje – Guy Mannering, Jókai m. fl., äfvensom nyss mottagna Aftonblad och N. Dagl. Allehanda. Det är rätt vänligt att så komma ihåg oss med nyheter af intresse. Fältskärn, alla 5 volymerna, och Ljungblommorna har jag likaledes mottagit, och mina flickor ha icke underlåtit att påminna om fortsättning, på det att de ändtligen må få veta hvad det blifvit af Konungens ring. Jag vågar härtill svara hvarken ja eller nej – jag skulle svara ja, om mitt historiska arbete icke vore så maktpåliggande. Emellertid har jag nu kunnat inflytta mitt arbetsbord i mitt vårt fjerde rum, som är utan eldstad och|| mot norr samt följaktligen varit kyligt och obeboeligt, men nu börjar blifva angenämt svalt. Arbetet går der bättre undan, än vid salongsbordet eller byråklaffen i salongen.

2 Wår helsa börjar nu ändtligen visa spår af förbättring; Gud gifve det blefve varaktigt, ty hela vintern har varit – väl icke oroande, men dock beständigt distraherad af krämpor. Min hustru börjar nu få sömn utan chloral, min frossa sticker tåg tillsvidare, Toini är bättre. Vi hoppas alltså på vårens inverkan, sedan denna nu intågat i Cannes med pipor och trummor, d. v. s. en sjungande Mistral om 20 graders värme. En för hvar dag mera förvånande blomsterverld omgifver oss, mandelträden stå ljusröda i blom, allt, som stått halfnaket, löfvas ånyo, och snart börja hafsbaden.|| Sedan vårt lif i 3 månader varit ytterst regelbundet, indraget och tyst, ha vi ändtligen börjat röra oss. Jag har varit två gånger i Nizza, ena gången för att se valen, andra gången för att föra mina flickor till karnavalen, och de fingo der vara med om ett krig med Confetti, hvars make man endast fordom sett i Rom. Nizza blef i år medelpunkten för dessa nöjen – icke mindre än 42,000 francs voro subskriberade för premier, som satte alla upptågsmakare i rörelse under ett ofanteligt tillopp af folk. – Jag har korresponderat med Walter Runeberg om min Romresa – prof. Lovén (i Malaga) afråder för Malarians skull, men troligen kan jag ej motstå frestelsen i April.I alla händelser hoppas vi alla, på återresan öfver Lombardiet och Schweitz, kunna dröja ett par veckor i Florenz. – En oförutsedd omständighet gör, att|| jag möjligen ändå begagnar mig af ditt vänskapsfulla anbud om ett reseförskott för Italien, ehuru jag hellre såge mig i tillfälle att kunna på förhand bestämma den literära valutan. Vår finska kurs har, som bekant, nu fallit med silfvervärdet så oförskämdt, att vi få betala 1100 à 1,110 mark för 1,000 francs (oaktadt ändock här cirkulerar mest bara silfver- och pappersmynt). Oaktadt jag således har ett qvartal och några andra tillgångar disponibla i Helsingfors, torde hända, att jag inpå April frågar min vän Bonnier, om han utan olägenhet kan remittera mig cirka 3000 francs, att återgäldas med ränta vid detta års utgång, antingen kontant eller (kanske delvis) med någon förlagsartikel eller närmare öfverenskommelse. Det blir|| möjligen en fördel för mig, om kursen till dess blir menskligare, men i alla händelser ingen förlust.

3 Föreslå mig något utförbart literärt i mindre skala, ifall jag ej medhinner något större. Ofvanstående blir kanske en anledning att använda några stunder, som återstå lediga.

4 Jag skref dubbla korresp.kort om G. Mannering, emedan jag befarade att det första gällde endast för Frankrike. Stina har jag ej uppsökt; hon kom hit för att få vara i fred, och jag unnade henne det. Således torde jag förära Fältskärn till Skandinaviska Sällskapets bibliothek i Rom.

5 Det gläder oss mycket att det är bättre med Fru Bonniers helsa. Framför till familjen allas vår vänliga|| helsning. Må unge herr Bonnier göra sin fader glädje och träda i hans fotspår som en verksam förläggare.

6 Min helsning jemväl till Lea, Hedberg, Malmström och andra, som ha den godheten komma ihåg mig. Södermans död har gått mig till hjertat. Jag värderade honom som kompositör och menniska alltfrån den tid, när han gjorde sin ungdoms lärspån med musiken till Regina v. Emmeritz, der han redan röjde den blifvande mästaren.

7 Begagnande mig af ditt alltid tjenstvilliga anbud att tillställa Pacius några rader, bifogar jag inneliggande. Kan jag ej på något sätt vara till återtjenst, om ej här, så i Italien?

Vänskapsfullt

Z. Topelius.