ZT–Bonnier, Albert 17.4.1880

Zacharias Topelius till Albert Bonnier 17.4.1880

A. B.

Björkudden 17 April 1880.

Min gode Bror!

1 Det vardt en lång resa för bådas våra senaste sändningar. Vi skola hoppas, att härmed isen är bruten och en regelbunden förbindelse öppnad ett år framåt.

2 Jag återsänder dig härmed korrektur på ark 18, jemte Mscr. till Vincent Vågbrytaren. Sedan jag förvissat mig om 4½ arks återstående utrymme för första delen, befinnes denna studenthistorie, som torde upptaga inemot 5 ark, vara den lämpligaste. Mscr. är temligen tilltygadt med ändringar, men erfarenheten härintills låter mig hoppas, att det är tryckbart. Hvad i denna berättelse kan förekomma alltför lokalt för Helsingfors, torde i någon mån godtgöras af studenternes popularitet öfverallt. Uppränningen grundar sig delvis på verkliga tilldragelser.

||

3 Jag har emottagit dete utmärkt vackra bladen af »Glückliche Stunden». Låt mig veta, när du önskar definitivt svar om texten. Svårigheten ligger i risken att omskrifva samma ämnen så att de icke upprepas. Det är troligt, att annan hand, som icke nött samma spår så ofta förut, skall bättre än jag lyckas påfinna nya uppslag med friskare färg. Jag skall betänka mig.

4 Resten af Läsn. f. Barn V möter intet annat dröjsmål, än att jag önskat tillägga en dramatisk lek, uppförd, men icke tryckt för några år sedan, och ej till dato lyckats få rätt på det enda manuskriptet. Hinner jag, så sändes resten om en vecka; hvarom ej, med första möjliga.

5 Jag finner det naturligt, att alla förläggare vänta tilldess att Nordensköld passerat Stockholms meridian, och beklagar blott, att sommaren då står nära|| för dörren. Är det din afsigt att utgifva ett eller två häften i månaden?

6 Jag motser Larssons vignett med förtroende till hans fyndiga smak. Fantasin kan icke finna sig annat än smickrad af ett bolag med historien, men den senare torde göra invändningar och påstå sig ha fått en farlig kamrat.

7 Vår lag om »konstnärers och forfatt skriftställares rätt till alster af deras verksamthet» är definitivt fastställd med ständernes favorabla ändringar till författarnes förmån (öfversättningsrätt och äganderätt 50 år efter förf:s död i st. f. regeringens föreslagna 30 år). Vi vänta hvar dag publicerandet. Sedan jag sist skref derom, har jag rådgjort med en af våra senatorer, som känner vägarne. Han hyste mindre fruktan än jag för ett långt förhalande af initiativet till en konvention med Sverige. Men nu är eder|| utmärkte och, jag fruktar, oersättelige Louis de Geer från saken, tack vare sölet med vår lagstiftning, och det återstår att invänta hvad hans efterträdare säger om konventionen. Vi vore mycket tacksamme, om Sthms bokförläggareförening ej ville låta saken falla, hvaremot jag lofvar dig att, sedan eder nya styrelse sonderats, ytterligare höra mig för hos vår och – om det så finnes nödigt – söka skjuta på saken i Hfors. En konvention är så sjelffallen, när lagen finnes, att den är endast en tidsfråga. Om ni anse, att initiativet bör tagas från Finland, hvarom kan tänkas för och emot, så är det väl enklast, att Finska Förlagsföreningen, så sömnig hon är, tager sig talan i saken och petitionerar derom hos vår senat – som sedan får sofva på saken.

8 Isarna qvarligga utanför Björkudden, men marken är bar – mina flickor bråka med vexthus och drifbänkar. Auf Wiedersehenspråk: tyska!

Z. T.

9 Skulle jag med »Pehr Brahe», som ankom i går, få något meddelande, som fordrar svar, skrifver jag i morgon ett kort.