ZT–Bonnier, Albert 3.12.1891

Zacharias Topelius till Albert Bonnier 3.12.1891

A. B.

Björkudden 3 December 1891.

Min gode Bror!

1 Till min bedröfvelse har jag hört, att du varit betänkligt sjuk och törhända ännu ej är fullt återställd. Våra dagar stå i den Allsmäktiges hand; jag hoppas af Hans godhet, att du ännu får tid att verka för det goda i ditt inflytelserika kall. Du är en såningsman i vida bygder, och det tryckta ordets spår kan ingen beräkna. Må det gå ut från dina förlager så, att det lemnar välsignelse efter sig, och du skall ännu hafva en stor uppgift att lefva för!

||

2 Jag hade i går nöjet att mottaga ditt bokpaket, innehållande Svea, Läsning för Barn VII och särskilda andra boknyheter, för hvilka jag sänder dig min uppriktiga tack, bland andra för V. Rydbergs Vapensmeden. Svea är läsvärd och innehållsrik nu som förut. Min bok framträder med bättre bilder, än kanske någonsin förr. Framför till Aug. Malmström och Stoopendaal min hjertliga erkänsla för de lyckligt funna situationerna och de fint utförda bilderna!

3 Jag hade bordt förut bedja dig qvarhålla några exx. för utdelning från mig i Sverige. För ögonblicket mins jag blott 3, hvilka jag beder dig hafva godheten, såsom förut, afsända till deras adresser, nemligen

4 C. Snoilskys barn, Stockholm;|| Fröken Anna Vengberg, Helsingborg, och Fröken Aina Turdin, Stockholm, Hjärnegatan 10. – Blad med tillegnan bifogas.

5 För dessa 3 exx., äfvensom för mottagna häften af Nordisk Familjebok t. o. m. H. 167, bedes du debitera min conto. Jag förmodar, att din son nu får detta, som öfrigt i din stora förlagsrörelse, på sin lott. Framför till Carl Otto, likasom till dina doötterar Eva och Jenny, min helsning och välönskan för det stundande årsskiftet!

6 Min Eva ville vid första ankomsten till Stockholm göra farbror Bonnier ett besök, men fann dig då sjuk. Jag förmodar, att hon nu fått se dig och tacka för mången henne bevisad vänskap. De två|| ämna nu, glada och lyckliga, gifva sig ut på det hala till Åland, hvilket jag finner rätt äfventyrligt i denna årstid, men hvilka dårskaper gör man icke för konsten! Vid våra år ser man hellre ett haf i snötjocka på duken, än man gifver sig ut att gunga derpå.

7 Här är allt öfversnöadt, isarna gångbara, men ännu ej farbara. Vi ha penningbrist och hunger i utkanterna, nöd i Ryssland. Julmarknaden torde få känning deraf. Må väl, och blif åter rask, önskar af hjertat

Z. T.